
Sällan har jag emotsett ett boksläpp så mycket som det här. Och jag vet inte om jag någonsin köpt en bok samma dag den blivit utgiven för att sen gå hem och börja läsa direkt. Det var i alla fall vad som hände med den här boken men jag slukade den inte på stört utan spred ut den på två helger.
Boken berättas ur fyra kvinnors perspektiv där den första kvinnan – Chiamaka – är navet. Hennes berättelse är främst ett slags återberättande av de män och kärlekar hon haft genom livet och vi börjar i covidpandemin. Kanske är det dessa två saker som gör att jag lägger bort boken en vecka och måste fundera lite. Dels tycker jag det är så trist att läsa (eller se tv-serier) om covid så här i efterhand, Chiamaka känns rik och ointressant och med Chimamandas mått mätt så upplevs män och kärlek så… futtigt.
Nästa del handlar handlar om Zikora, Chiamakas bästa vän och framgångsrik advokat som blir gravid men dumpad. Moderskapet står i centrum i denna del vilket det också gjort för Chimamanda under senare år. I del tre möter vi Kadiatou som är Chiamakas hushållerska, kanske lite mer som en familjemedlem men fortfarande en anställd. Kadi är med om något traumatiskt och nu börjar jag mer känna igen mig i den feministiska agendan. Till sist möter vi Omelogor som är Chiamakas kusin och lever som lyckad finanskvinna i Nigeria. Hon är till synes stark och oberoende men tvivlar på sig själv.
När jag väl kommer över den inledande lätta besvikelsen så finner jag mig snart tillrätta i Adichies språk och värld och jag sugs in i berättelsen så som jag hade hoppats på. Boken är bra men jag vet inte om den är lika bra som föregångarna. Kärlek är förvisso en stor del av livet och att inte hitta den rätta är tufft. Ska man nöja sig med en halvbra när omgivning och familj trycker på och tjatar?
Chimamanda lyfter fortfarande en hel del viktiga frågor kring feminism och ras men jag tänker att hennes egen plats i livet, där hon förlorat sina föräldrar och fått barn, gör att hon vänt sig mer inåt än utåt i denna bok. I sommar har jag en plan på att läsa om hennes tre tidigare romaner samt novellsamlingen inför bokmässan och eventuellt även denna. Kanske ser jag den i ett annat perspektiv då?
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2025)
Översättning: Niclas Nilsson
Utläst: 30 mars 2025
Mitt betyg: 4/5