The Pagan Lord är sjunde delen om Uthred och tiden som föregick Englands tillblivelse. Eftersom det här är en serie finns det risk för spoilers!

Nu är Alfred död, hans son Edward är kung och det har varit fred ganska länge mellan saxare och daner. Uhtreds äldsta son blir präst varpå Uthred blir sur, kallar honom Father Judas, anser honom död och ger istället namnet Uthred till sin son Osbert eftersom den äldsta sonen alltid ska heta Uthred. Sen råkar (ja faktiskt) Uthred döda en biskop varpå många av hans män lämnar honom (men går till Aethelflaed) och han flyr hemåt med de män han har kvar. Där blir i omgångar hans gård nerbränd och han bestämmer sig för att göra ett försök att återta Bebbanburg och drar norrut. Samtidigt håller Cnut på att förbereda sig för krig och det ser ut som att freden är på väg att ta slut.

Som vanligt gillar jag serien och Uthred är nu runt 50 och börjar inse att han inte är ung och odödlig längre. Han är fortfarande precis lika rolig och jag skrattar gott när han planterar ut ett lik åt prästerna vilka letar efter ett helgons skelett för att det ska vara ett tecken för dem att de kommer att lyckas. Uthred orkar inte vänta och det går ju fortare när han ”ger” dem några skelettdelar så att de kommer vidare med de sakerna som Uthred vill göra. Just den här delen slutar med en så spännande cliffhanger att jag var tvungen att öppna nästa del och tjyvläsa lite. 🙂

Förlag: HarperCollins (2014)
Utläst: 25 april 2025
Mitt betyg: 4/5