Ännu en kurslitteraturbok och faktiskt en riktig bra sådan!

Eugène de Rastignac flyttar till Paris för att studera. Han inkvarterar sig på ett billigt pensionat men är fast besluten att ta sig in i societeten. Som tur är så är han släkt med en rik dam som tipsar honom om att bli älskare till fru de Nucingen. Han lurar sin mor och sina systrar att skicka honom pengar vilka han köper snygga kläder för och skrider sen till verket.

På pensionatet bor också Herr Goriot, en makaronfabrikant vars sociala status kraftigt dalat de senaste åren och nu är han fattig. Pensionatsgästerna ser att han umgås med två unga kvinnor, han själv påstår att det är hans döttrar men de andra tror att det är prostituerade. De hånar honom och börjar kalla honom pappa Goriot.

Romanen, skriven 1835, handlar om det moderna Paris där människor plötsligt kan börja göra klassresor. Det är pengar och status som styr och det finns en annan typ av frihet. Den moderna staden medförde dock inte bara hopp om framtiden utan uppvisade också alienation, anonymitet och andra negativa aspekter. Det är sjaskigt och eländet, pappa Goriots döttrar tar avstånd för honom och skäms när han blir fattig och Rastignac lurar sig fram i staden.

Det är en välskriven, lättläst och spännande roman med genomtänkta karaktärer och en intressant dynamik emellan dem. Visst är några partier lite träiga men i övrigt flyter läsningen på fint. Romanen ger en realistisk bild av 1800-talets Paris och är dessutom full av humor. Rekommenderas!

Förlag: Modernista (2018, org. 1835)
Översättning: Gunilla Nordlund
Utläst: 23 februari 2026
Mitt betyg: 4/5