Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers här nedanför.

Vad handlar den om?
I den här delen är Maria Allende i fokus. Hon var med som journalistkollega till Rebecka i Smuts. Maria och hennes man letar efter ett hus att flytta till med lilla dottern Alma. Till sist hittar de ett billigt radhus ute i förorten men det finns en anledning till det billiga priset och Maria blir besatt av att forska i saken. Samtidigt utreder åklagare Madeleine Edwards ett misstänkt hedersmord förklätt till självmord.

Vad tyckte jag?
Jag gillade att läsa om Maria och hennes besatthet av det som hänt i huset. Även om själva händelsen inte var så trevlig. Boken får mig att inse att jag helt missat debatten kring hedersmord förklädda till självmord och att jag inte heller visste att det vanligaste brottet en polisman döms för är kvinnomisshandel. Nu är jag inte den som hatar alla poliser utan jag är tvärtom glad att de finns men det är onekligen extra skrämmande med rötägg inom vad man kan tycka pålitliga yrken. Apropå det så känns det idag lite konstigt att Wennstam i efterordet tackat Göran Lambertz men han var förmodligen en kunnig justitiekansler.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 24 oktober 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format