Love in a Fallen City

Sista boken ut ifrån kursen Postkoloniala litteraturstudier är novellsamlingen Love in a Fallen City. Vi läste titelnovellen under kursen men jag ville gärna läsa klart hela boken även om det dröjde ett tag.

Eileen Chang föddes 1920 och alla novellerna utspelar sig någonstans runt 30- och 40-talet i Hong Kong eller Shanghai. Alla har också en slags medelklass eller f.d. överklass i fokus och då är inte superrika men har likväl ett gäng hembiträden och dylikt anställda. I förordet läser jag att det var en sådan familj Chang själv kom ifrån där hennes gammelfarfar var rik men hennes far var mer intresserad av att röka opium, ha älskarinnor och emellanåt misshandla fru och barn.

Alla noveller handlar om kärlek, eller brist på kärlek, eller fel kärlek eller the things we do for love. Ta Weilong t.ex. som blir kär i George men han är inte kär i henne men vill gärna ha tillgång till hennes fasters rikedom. Då väljer Weilong till sist att prostituera sig för att få gifta sig med honom och försörja honom resten av livet. Sen har vi Ch’i-ch’iao som tvingas gifta sig med en sjuk krympling och inte får några pengar alls från hans släkt när han och hans föräldrar dött. Därefter får hon sina bägge barn att bli opiummissbrukare och hindrar dem från lyckliga äktenskap.

Alla noveller är inte olyckliga och miserabla men de flesta innehåller nog en hel del tragik på olika sätt. Det är familjen som väljer vem du ska gifta dig med och det är mer än en affärsuppgörelse än att det handlar om kärlek. Chang har ett väldigt fint öga för detaljer i hemmen och kläder och även fast novellerna handlar om tunga saker så är allt serverat på ett liksom sprött och delikat språk. Det ligger en filmisk, scenisk känsla över dem. Hon använder mycket färger i sina beskrivningar och benämner noggrant de kinesiska flickornas olika hudtoner på ett sätt som jag gissar var viktigt då.

Weilong followed the road down the mountain. The sun was already sinking in the west, and reds, purples, and yellows mingled in florid profusion behind the hills, like a picture on a cigar box. The hot sun had baked the banana trees and the palms till they were dry, yellow, and wispy, lika tobacco leaves. In the south, the sun sets quickly, and dusks lasts just a moment. The sun had not yet set, but far down the road, where the trees and haze blurred into a smooth greenish black, a crescent moon appeared.

Her short skirt ended above her knees, and her legs were light and nimble, as delicately made as wooden legs in a shop window; her skin was as smooth and glistening as freshly planed and oiled wood.

För mig som inte är särskilt inkörd i de kinesiska släktbenämningarna blev det ibland lite svårt att veta vem det var som avsågs när några av karaktärerna refererades till som Fourth Mistress eller Sixth Young Lady men andra gånger användes deras namn. Den filmiska känslan är vacker men gör det hela en aningen distanserat och ingen av novellerna kommer att leva kvar hos mig särskilt länge men ändå rekommenderar jag boken för ett stycke tidstypiska och finstämda intressanta noveller.

Förlag: Penguin Classics
Utläst: 14 juli 2021
Mitt betyg: 3/5

Osynlighetsmanteln

Titel: Osynlighetsmanteln
Författare: Ge Fei 

Förlag: Chin Lit
Sidantal: 126
Utgivningsår: 2018

Utläst: 18 januari 2018
Mitt betyg: 3/5

Cui är 40+, frånskild och utan mätbar karriär eller vidare framgång i livet. Han försörjer sig på att sätta ihop exklusiva ljudsystem åt excentriska människor med mycket pengar och får en dag ett förslag om att bygga en riktigt dyr ljudanläggning åt en mystisk man som förmodligen också är rätt farlig.

Nu är det här inte en thriller det här även om den innehåller en del spänning. I huvudsak är det mer en skildring av en kort period av Cuis liv, samt tillbakablickar i backspegeln. Cui bemöts inte direkt med respekt av varken familj eller vänner men å andra sidan har han heller ingen vidare respekt för sig själv eller sina snobbiga kunder. Jag är långtifrån en ljudfantast men tycker alltid det är intressant när folk nördar ner sig i saker och jag själv får en chans att få en inblick i nya världar.

Ge Fei är en pseudonym för Liu Yong och han är en av Kinas främste författare. Jag kan absolut tänka mig att läsa något mer av honom och hans bisarra karaktärer!

Köp på Adlibris eller Bokus

Peking den hopfällbara staden

Titel: Peking den hopfällbara staden
Författare: Hao Jingfang 

Förlag: Chin Lit
Sidantal: 77
Utgivningsår: 2018

Utläst: 15 jan 2018
Mitt betyg: 4/5

Chin Lit är ett bokförlag med bara några år på nacken som ger ut kinesisk litteratur i svensk översättning. Hao Jingfang är fysiker, ekonom, forskare och författare. Hennes bok Peking den hopfällbara staden har vunnit en Hugo Award i konkurrens med ingen mindre än Stephen King. Det är svårt att inte bli nyfiken på en sådan författare!

Peking den hopfällbara staden är en kortroman på bara 78 sidor. Det är en framtidsvision där man byggt om staden i olika dimensioner för de tre samhällsklasserna. Staden består av två sidor där den högsta samhällsklassen har tillgång till den ena sidan och får ett dygns vakentid medan de två lägre klasserna delar på nästa dygn och alltså vilar i 36 timmar.

Lao Dao bor i Utrymme 3 och arbetar som sopsorterare. En dag tar han på sig ett uppdrag att smuggla ett meddelande till Utrymme 1 trots att det är förbjudet och belagt med fängelsestraff att ta sig mellan dimensionerna utan tillstånd och dessutom gäller det att ta sig emellan dimensionerna i exakt rätt tid innan staden fäller ihop sig och roterar…

Det här var en riktigt intressant bok framförallt för att det inte känns som ett helt omöjligt scenario i en överbefolkad framtid där pengarna styr. Det är de böckerna som jag gillar bäst när man liksom känner att jo, men visst skulle det kunna bli så här… Karaktären Lao Dao lever inte kvar hos mig lika länge utan det är den tekniska lösningen av stadsplaneringen som verkligen gör intryck.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Chin Lit för recensionsexemplar!

Det röda fältet

Titel: Det röda fältet
Författare: Mo Yan

Förlag: Tranan
Sidantal: 390
Utgivningsår: 1998 (Originalupplaga: 1986)

Utläst: 30 oktober 2012
Mitt betyg: 3/5

Tack vare alla insidertips och kvalificerade gissningar i bokbloggosfären lyckade jag ju ha ett låneex hemma i samma stund som Mo Yan utropades som årets nobelpristagare i litteratur.

Boken är indelad i fem delar vilka alla berättas av sonsonen till ”farfar”. Den utspelar sig i 1920- och 30-talets Kina och det hoppas friskt mellan olika tidsepoker under berättandets gång. Dels får vi veta historien om hur farfar och farmor träffades när hon var 16 och han 20. Dels följer vi dem 15 år senare och då är även deras son med, dvs berättarens far. Jag låter bli att försöka mig på att förklara handlingen men det är japansk invasion, misshandel, slagsmål, banditer, kärlek och svartsjuka. Två saker är det allra mest av:

1. Den röda sorghumen (durra) – man gömmer sig, älskar, krigar och begraver sin döda i sorghumfälten. Dessutom äter man den, som ris, mjöl och gröt och framförallt gör man sorghumbrännvin av den. Det är sanslöst vackra skildringar av den kinesiska landsbygden med de allra finaste ord och liknelser.

2. Jag har tidigare beklagat mig lite över John Ajvide Lindqvists slaskande med kroppsvätskor och annat i Tjärven men oh boy, han har här mött sin överman. Jag har aldrig läst en bok så full av avföring, svart blod, hjärnsubstans och spyor. Det plågas, sprutar, pulserar, fläks upp, huggs itu och så vidare om och om igen.

När jag väl smält de inledande djurplågerierna så fastnade jag i framförallt kärlekshistorien mellan farmor och farfar och jag slukade sida efter sida. De delar som utspelar sig under de senare åren är mer fulla av slaskerierna men det finns många sköna historier där också. Kriget mot hundarna i just sorghumfältet tyckte jag mycket om. Men till slut blir det för mycket av hjärnsubstansen och jag känner mig liksom mättad. Att det hoppas mellan olika tider är absolut ingenting som stör utan det är klart och tydligt var man befinner sig hela tiden. Jag förstår att den här boken uttrycker en hel del samhällskritik och att kriget som skildras pågått på riktigt men jag lämnar den biten därhän i min lilla reflektion.

Huruvida han förtjänar sitt pris eller inte är inte jag rätt person att spekulera kring men det är onekligen en stark berättelse. Apropå betygsdiskussionerna som precis har förekommit via Annikas senaste jerka så känner jag att delar av boken absolut är värda en fyra men allt slask och aningens långrandiga krigsskildringar gör att jag landar på en trea.

Köp på Adlibris eller Bokus

Nudelbagaren

Titel: Nudelbagaren

Författare: Ma Jian

Förlag: Fischer & Co

Utläst: 5 maj 2012

Mitt betyg: 4/5

Den här boken log mot mig från sin hylla när jag var på biblioteket för att plocka upp Himmel och helvete till bokcirkeln. Det var nödvändigt att den följde med mig hem helt enkelt.

Inledningsvis möter vi författaren och blodgivaren, två män som brukar mötas för att äta middag tillsammans. Blodgivaren försörjer sig helt enkelt på att lämna blod och författaren har fått i uppdrag att skriva en novell om Lei Feng (soldat i Folkets befrielsearmé). Resten av boken är noveller, ur författarens fantasi om personer han vill skriva om. Det förekommer en mängd säregna karaktärer som mannen som driver ett privat krematorium, skådespelerskan som tar livet av sig på scenen, chefredaktören Herr Gulsot som hunsas av sin framgångsrika fru och tar ut sin frustration på den unga fabriksflickan och den trebente talande hunden som läser litteratur och bor på en takterass. En del av dessa personers öden korsas genom boken på bästa Jonas Karlsson-manér.

Jag är ingen van läsare av kinesisk litteratur och frågan är om jag läst någon alls tidigare. Jag gillade den verkligen och det var för mig en sådan bok där jag var tvungen att läsa ett kapitel i taget för att hänga med i svängarna och låta det sjunka in. Det kryllar av referenser till livet i Kina där Partiet är en betydelsefull faktor. Mina kunskaper om allt det här är nog ganska bristfälliga och jag fick ex. googla på den ovan nämnde Lei Feng som ju var en sann karaktär vilket jag tyckte om. Boken känns väldigt verklig trots att en del händelser inte är möjliga i verkligheten och stundtals är det väldigt råa skildringar vilka också känns obehagligt potentiellt realistiska.

Jag blev nyfiken på författaren vilken är bannlyst från Kina och numera lever i London. Han har gett ut några böcker till som jag blev sugen på. Det är Anna Gustafsson Chen som översatt denna bok och via hennes namn blev jag även intresserad av Binu och den stora muren av Tong Su samt En handelsman i blod av Yu Hua där den senare handlar om just en man som får in extrapengar genom att sälja blod. Det här får mig naturligtvis att undra om det verkligen finns eller har funnits en blodsäljarmarknad i Kina?

Köp på Adlibris eller Bokus