Titel: Glaskupan
Författare: Sylvia Plath
Förlag: Bonnier pocket
Sidantal: 317
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 1963)
Utläst: 10 februari 2014
Mitt betyg: 3/5
Varför läste jag den?
Jag skulle ha Madame Bovary och köpte hela klassikerfyran för att de var snygga och feministiska!
Vad handlar den om?
(Här blev jag tvungen att googla) En ung flicka kommer inte in på den författarkurs hon hoppats på, försöker ta livet av sig och hamnar på mentalsjukhus.
Vad tyckte jag?
Det här är en sådan där bok som jag bara v i l l tycka om men den når mig inte. Är jag för gammal när jag läser den? Beror det på att jag själv aldrig varit poet eller självmordsbenägen? Jag kanske bara inte var på rätt humör? Jag ska nog läsa om den i framtiden för att ge den (och mig) en ny chans.
ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format
Bokdivisionen 
Åh, detta är en av mina absoluta favoritböcker. Älskar språket i den så mycket (Har dock bara läst den på engelska så vet inte hur översättningen är). Blev väldigt berörd av historien och tycker den ger en bra bild av samhället då den gavs ut och hur det känns att gå igenom allt tungt i livet. Är väldigt intresserad av Sylvia Plath.
Ja, du kanske får ge den en ny chans nån gång? Annars så är det sådär med böcker. Ibland passar de en inte 😛
Jag borde nog ge den en ny chans!