De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Jag har ju redan läst ut Rötmånad och publicerade recensionen igår men jag har inte påbörjat någon ny bok utan håller fortfarande på med Så jävla trött och Klimatpsykologi vilka bägge redan varit med här på smakprovs-söndag! Anledningen till att jag inte läst så mycket de senaste dagarna är att jag drabbats av total blogghysteri. På ett positivt sätt. Jag har i år och dagar gått och grämt mig för att jag har så många utlästa böcker jag aldrig bloggat om fastän att jag själv vill skriva om alla böcker jag läser. Det här har byggt upp så stora hinder att jag jätteofta drar mig för att skriva recensioner på nyligen utlästa böcker och sen blir högen som släpar bara större och större…

Men, som ni vet, plötsligt händer det och jag har under veckan skrivit klart alla recensioner för alla böcker jag hittills läst i år. Hurra! Sen tog jag tag i de jag har kvar från 2017-2019. Jag har ju tack och lov mina måndagsmikro-recensioner där jag kan skriva lite kortare om de böcker jag antingen inte minns så bra eller som det inte finns så mycket att säga om så jag har redan betat av ett bra gäng av de här. Men nu gjorde jag värsta planen och har förberett typ hälften av inläggen med bild, bokfakta, etiketter etc. Oh well, ni som fattar, ni fattar.

Jag ska göra klart resten idag och sen ska jag steppa tillbaka lite. Jag har nämligen ca 40 recensioner allt som allt som släpar och jag skulle kunna skriva klart dem nu, när jag har sånt skrivflow och allt, men jag tänker ändå att jag kanske vill hinna göra något mer på min semester. 🙂 Vilket jag också gör, träningen rullar på toppenbra, jag vilar och njuter för fulla muggar. Men jag tycker faktiskt om att pilla med bloggen så jag har ju ändå roligt när jag skriver!

Jag bjuder på en smakbit från det första kapitlet där vi lär känna huvudpersonen Ulrika.

Jobbet som bibliotekarie var långt ifrån så fantastiskt som Ulrika fantiserat om som ung. Hennes passion för böcker hade mycket lite med arbetsuppgifterna att göra. Nu för tiden var hon i bästa fall upptagen med att hjälpa till att skriva ut arbetsansökningar och samtala med ensamma människor och vid enstaka tillfällen kunna stå till tjänst med ett boktips eller två. I värsta fall var det dagar som denna. Hon hade många gånger känt sig som en hybrid mellan polis och socialtjänst.