Jag har insett att gissningsvis 90-95 % av böckerna jag läser får betyget 4 av mig. Betyg är ju i bokbloggar- och bokläsningsvärlden helt subjektiva och min skala lyder kort och gott:

5. En fantastisk bok
4. En riktigt bra bok
3. En ok bok
2. En svag bok
1. En dålig bok

En av anledningarna är såklart att jag vet vilken typ av böcker jag gillar och därför i hög grad väljer sådana som jag förmodligen uppskattar. Ibland läser jag dock böcker som andra valt (bokcirkelböcker) och möjligen blir det fler treor bland dem böckerna än mina självvalda men jag har faktiskt ingen statistik på det. Självfallet händer det också att en bok låter som att den är i min smak men sen inte är det. Och visst händer ibland även det omvända – att en bok överraskar totalt!

På samma sätt som mina betyg är subjektiva så är de liksom bundna till den tidsperiod som jag läste boken och den person jag var just då och den del av livet jag befann mig i – dvs var jag pigg, trött, stressad och var det på semestern eller i en lässvacka, läste jag den i små snuttar på bussen eller i en sittning hemma i soffan. Andra saker som spelar in är om jag läst eller lyssnat, hur fort jag läst en bok och ja, listan kan nog göras oändlig.

Därför är en fyra inte direkt jämförbar rakt av med en annan fyra. Jag har gett lättsam romance många fyror likväl som Tokarczuks mer krävande Löparna. Men om vi tittar på betygskalan så säger en boks fyra att det var en bok som jag tyckte var riktigt bra just där och då. Vi har väl alla ibland känt att en viss bok var precis vad man behövde just nu likväl som vi alla har påbörjat en bok och känt att den här passar inte mig där jag befinner mig idag?

Däremot har jag märkt att jag på sistone blivit väldigt snål med betyget 5. Jag hade svårt att hitta vilka böcker som stack ut förra året när jag på sedvanligt årskrönikevis skulle plocka ut ässen. Jag vet inte om det beror på att jag inte läst några sådana makalösa böcker eller om jag just blivit för återhållsam och tänker att nja, för att den ska få en femma borde den ha varit liiiite bättre. Jag tror att jag tänker att en femma ska liksom göra mig andlös. Ni vet, när man slår ihop boken och känner WOW! Senast jag kan minnas att jag hade just en sådan känsla var när jag tittade på Call me by your name, filmen alltså, när jag sen läste boken efteråt så kände jag nja – en trea.

Nu har jag förvisso gett ett par böcker betyget 5 efter det men en bok kan ju också vara fantastiskt bra på många olika sätt. Den kan vara fint skriven eller ta upp ett viktigt ämne eller vara makalöst vacker. Det kanske också är så att jag går i de gamla banor som min skoltids normalfördelade betyg och tänker att femmorna inte ska delas ut för generöst. Å andra sidan så är jag alldeles för slösaktig med mina fyror för att den teorin skulle stämma. Bland Instagrams bokkonton så flödar femmorna hejvilt idag och huruvida det är glädjebetyg eller jag är den snåle låter jag vara upp till var och en att bedöma.

Delar du ut många femmor (eller motsvarande) bland dina lästa böcker?