Årets andra julroman blev Tolv hundar i juletid och ordet hundar i titeln gjorde definitivt sitt för att locka mig. Ally har nyligen flyttat hem till sina farföräldrar i småstaden Pine Hollow. Hon säger att det är för att hjälpa dem med hundhemmet de driver men egentligen trivdes hon inte så bra i New York och hon känner sig lite vilsen i livet.

Bens syster och hennes man omkom i en olycka för ett par år sedan och han blev då vårdnadshavare för sin systerdotter. Han gör allt för att göra henne lycklig, eller nästan allt, han tänker definitivt inte köpa en hund som hon tjatar om. Ben sitter också i stadsfullmäktige i småstaden och har fått öknamnet Ebenezer Scrooge på grund av sin buttra uppsyn och förmodade julhat. När staden måste spara in på pengar lägger han den avgörande rösten på att dra in finansieringen av hundhemmet. Självklart möts Ally och Ben och hans dåliga samvete får honom att erbjuda sin hjälp när det gäller omplaceringen av de kvarvarande hundarna.

Den här julromanen gillade jag! Ja, den är klyschig men den innehåller också småstadsidyll, romantik med förhinder, julstämning så det förslår, en lesbisk borgmästare, överdådigt dekorerade brownies och så var det alla de här hundarna. Vilka härliga karaktärer! Det finns ett lagom stort persongalleri med mestadels härliga hjälpsamma småstadsmänniskor och kanske är de lite väl puttenuttiga ibland men hallå, det är en julroman! Självfallet gestaltas också nackdelarna så som skvaller och oförmågan att kunna vara anonym.

Jag upptäckte nu till min glädje att det finns två delar till om Pine Hollow. En med Houdini-hunden Harry i centrum och såklart en om Maximus, hans nya ägare och den person som man förstår hör ihop med de förstnämnda två. Du som har läst fattar vilka jag menar och man förstod att det fanns mer att hämta mellan de två. Lovely, hoppas Lavender Lit ämnar ge ut även dessa två på svenska men annars ska de nog gå att komma över på endera sättet!

Förlag: Lavender Lit
Utläst: 15 december 2021
Mitt betyg: 4/5