Jag fick nys om Sofia Lundberg för några år sedan och blev nyfiken på hennes böcker. För tre år sen läste jag Ett frågetecken är ett halvt hjärta och i samma veva fick jag den här av en bokcirkelvän men det dröjde tills nu innan jag läste den.
Den röda adressboken berättar historien om Doris och hennes liv genom att ta avstamp i hennes adressbok. Doris är över 90 år gammal och i hennes adressbok finns alla människor hon en gång känt. Bara det att nästan alla numera är överstrukna och döda. Den enda hon har kvar är systerdotterdottern Jenny i USA och dennes familj och så den stressade hemtjänstpersonalen som tittar in då och då. Doris skriver ner sina minnen så att Jenny ska kunna få dem när hon dör och det är Doris minnen parallellt med hennes nutid som utgör boken.
Jag blev överraskad av hur mycket jag tyckte om den här boken. Hela greppet med att sätta en 90-åring i centrum är så intressant och jag älskar att få ta del av Doris liv i både dåtid och nutid. Visst är hennes liv på sätt och vis lika spännande och händelserikt som Hundraåringens (vilken jag tyckte si så där om) men samtidigt spänner det ju över nästan hela 1900-talet vilket faktiskt var ett århundrade där utvecklingen stormade framåt. Doris liv innehåller också en rad svåra tragedier och en hel del sorg.
Som yrkesarbetande människa med familj i flera nu levande generationer är det svårt att ta in att det finns så många ensamma människor som Doris där ute. Även om jag såklart vet och förstår det. Det är så sorgligt hur isolerad Doris är och jag ömsom ler, ömsom förfäras över att hon måste gömma saltkaret när hemtjänsten kommer. ”Inget extra salt har jag ju sagt”. Det är tragiskt att vuxna människor återigen ska behandlas som bebisar och att personalen inte har tid för dem.
Doris liv innehåller en framgångsrik modellkarriär och flera par i nöden hjälpliga händer vilket kan få en att tycka att hon kanske har lite väl mycket tur. Dock kantas alla de här skeenden av trauman och tragiska händelser så det blir inte för sockersött. Tvärtom blir det rejält sorgligt och jag läste boken på ett tåg men kunde inte låta bli att snyfta både en och flera gånger.
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 25 juni 2022
Mitt betyg: 4/5
tack för smakbiten, blir lite nyfiken
Den här var riktigt bra!
Pingback: Årets bästa läsning 2022 – Bokdivisionen