Jag minns inte hur det startade men jag har varit nyfiken på den här boken rätt länge. Förra året hittade jag den på bokrean och nu blev den vald till bokkcirkelbok i Veganbokprat. Jag hinner inte vara med på träffen idag men jag ville ändå läsa boken eftersom det var mitt förslag.

Boken utspelar sig i USA under en inte alltför avlägsen framtid. Vissa utvalda människor är nu långlevare, viket är precis vad det låter som. Utöver att det lever ett perfekt hälsosamt liv så får de en massa behandlingar och förbättringar som t.ex. syntetiskt blod, extra antioxidanter etc. och om man får en skada reparerar huden sig själv.

Lea är en av de här långlevare men en dag ser hon sin sedan 88 år försvunne far på gatan och i ett obetänksamt ögonblick rusar hon ut på gatan och blir påkörd. Hon återhämtar sig såklart men blir satt under observation och måste gå till VillFriskna vilket är någon slags terapigrupp för folk som försökt ta livet av sig. Vilket Lea ju inte har men ingen verkar fatta det. Hon kommer snart i kontakt med en grupp aktivister som kallar sig Självmordsklubben. De ägnar sig åt förbjudna saker som onyttig mat och att lyssna på musik live men även att hjälpa folk att ta livet av sig, vilket är snudd på omöjligt för en långlevare.

Boken innehåller en del intressanta idéer som redan idag finns i samhället. Är det t.ex. värt att låta bli livets alla godsaker för att leva längre. Är ett långt liv meningen med livet eller ett gott liv? Som i alla dystopier finns ett högt inslag av kontroll och övervakning i det framtida samhället. Avvikande individer är ju en fara för samhället. Kul är att Sverige finns med på ett hörn och att vi fortfarande levererar stora operasopraner med efternamnet Nilsson. 🙂

Men, till att börja med kommer jag inte i boken, huvudpersonerna är intetsägande och jag lär aldrig riktigt känna dem. Efter ett tag förändras bokens karaktär till en spänningsroman och jag suckar åt min egen osmarta hjärna då jag inser att den är från Modernista och att jag, med få undantag, nästan aldrig gillar något från deras utgivning. Mot slutet så blir allting bara konstigt och jag känner mig inte ens frustrerat onöjd när jag lägger ifrån mig boken utan mer som ett stort ”jahapp?”. Bra är att jag fick läst en hyllvärmare och att jag kan bocka av ett nytt läsland men det här är en bok som inte kommer att få en plats i min bokhylla. Den blev alltså ingen långlevare hemma hos Bokdivisionen.

Förlag: Modernista
Utläst: 24 maj 2024
Mitt betyg: 2/5