Allt vi inte sa

Allt vi inte sa var augustis bokcirkelbok i veganbokcirkeln. Boken handlar om tre Stockholmstjejer som alla gått på Handels. Sofia och Amanda är uppväxta i samma by och åkte samtidigt till Stockholm där de ett tag gled ifrån varandra men sedan hittade tillbaka. Under tiden de var isär blev Sofia istället kompis med Caroline, en infödd östermalmstjej men nu umgås de alla tre ihop. Ingen verkar direkt gilla de andra egentligen samtidigt som de inte har någon annan. Vi följer de tre tjejerna omväxlande ur deras perspektiv och sen skiftar boken lite ton mot slutet.

Ingen av karaktärerna är direkt supersympatisk men alla tre brottas med sin egen kamp. Sofia är den enda svarta kvinnan på hennes advokatbyrå och hon måste tampas med fördomar från både sig själv och andra. Caroline hoppade av Handels, flummade runt i Kalifornien och är nu någon slags östermalmshippieinfluencer med världens sämsta självförtroende. Amanda har en stor tragedi bakom sig och tampas med demoner och olika ohälsosamma försök att dämpa dem.

Fast att jag är ganska långt ifrån de här tre tjejerna livsmässigt så gillar jag boken. Språket är väldigt ärligt, stundtals rått men också humoristiskt. Mest gillar jag att få ta del av Sofias tankar kring all den vardagsrasism hon utsätts för. Det är också Sofias partier som är de allra roligaste och mest fyndiga. Det som drar ner mitt betyg är slutet. Jag gillar det inte. Inte på grund av vad som händer (eller, såklart gillar jag inte det heller) utan för att jag tycker att det som sker liksom gör om hela boken till något annat än en modern relationsroman och det blir lite för mycket. Jag fattar att vi inte bara kunde följa deras liv fram till liksom ingenting och jag har egentligen inget eget förslag så kanske ska jag bara hålla tyst? Däremot så kommer jag definitivt att läsa mer av Osman om hon skriver mer i framtiden!

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 13 augusti 2022
Mitt betyg: 3/5

En smakebit på søndag: Allt vi inte sa

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Jag har gjort min första jobbvecka vilken innehållit mycket tid för eget arbete (skönt!) men också en tvådagarskonferens vilket var roligt men också intensivt. Jag som inte är jätteförtjust i att umgås i stora sammanhang flikade in en promenad på egen hand samt drog mig tillbaka tidigt på kvällen för att avnjuta ljudbok i sängen istället för att hänga på bryggan.

I övrigt har jag mest hunnit med att hålla mitt träningsschema där jag var smart och la in veckans långpass i måndags vilket var min sista semesterdag. Helgen har innehållit läsning eller utläsning av tre kortare böcker vilket var skönt för i veckan har det inte blivit någon läsning alls utom ovan nämnda ljudbok. Igår kväll var vi i Vitabergsparken för att titta på lite stand up med bl.a Ahmed Berhan och Thanos Fotas vilket var både roligt och tankeväckande. Idag blir det nog en lugn dag med mycket planering av den kommande veckan, bloggen etc.

En av böckerna jag läste ut igår var Allt vi inte sa som vi ska diskutera i en bokcirkel om lite drygt en vecka. Jag brukar inte läsa ut bokcirkelböcker så långt i förväg eftersom jag har fiskpinneminne men jag behövde något språkligt enkelt att läsa och valde denna framför att fortsätta i Time Song vilken också står på listan. Allt vi inte sa handlar om tre kvinnor i Stockholm vilka alla gått på Handels och just det här citatet kommer från ett av Sofias kapitel. Sofia är den enda svarta kvinnan på sin advokatbyrå och får, som så vanligt är, ofta representera alla svarta människor i hela världen i de andras ögon. För läsbarhetens skull har jag delat upp citatet i två stycken.

En av byråns assistenter, Sandra, frågade mig vid lunchbordet förra veckan vad jag anser om böneutrop i någon random skånsk håla. Jag vet inte Sandra, vad tycker du om kärringen som annonserar ut tunnelbaneavgångarna? Det sa jag inte. Jag sa vad jag tycker, att en minoritet av människor inte kan kräva att störa majoriteten med oväsen. Men att det är en icke-fråga, att det aldrig kommer att hända, och att folk istället borde fokusera på varför Sverige är den största IS-krigarexportören.

Det blev tryckt stämning vid lunchbordet. Men jag bryr mig inte. Sandra ska hålla käft. Hon har inflygningarna till Bromma att tacka för för att hon hade råd med sin lägenhet i Fredhäll. En minaret vid Fridhemsplan är hennes enda chans att någonsin komma innanför de riktiga tullarna. Hon borde crowdfunda den.

Kommande böcker maj 2021

Under denna vinjett presenterar jag ett högst subjektivt urval av kommande böcker jag är nyfiken på. (Nu har halva månaden redan hunnit gå men bättre sent än aldrig har jag äntligen sammanställt min lista.)

  • Monstret av Ane Riel, Modernista
    Jag har inte läst Riel tidigare men lockas av beskrivningen av den här boken om en pojke med mystiska krafter, hans mamma och en annan pojke som binds till familjen via sin vänskap med sonen och kärleken till hans mamma. Det låter komplicerat och obehagligt men gör mig också nyfiken.

  • Himlakroppar av Jokha Alharthi, Bokförlaget Tranan
    Om tre systrar i Oman som alla tacklar kärlek och/eller äktenskap från olika håll och samtidigt skildrar boken det osmanska samhället under flera generationer. Jag är alltid intresserad av att läsa om kvinnors villkor runt om i världen.

  • Ingen kommer att tro dig av Anna Kölén, Romanus & Selling
    En debutroman om en kvinna som under lång tid inte blivit trodd, inte känt att hon hört till och som stängt in något obehagligt. När metoo inträffar inser hon att hon måste möta det instängda igen. 

  • Kustobservationer av Anna Fock, Natur & Kultur
    Liis bor i Estland, jobbar som hyttstäderska på Sverigefärjan och hennes kille har stuckit till Filippinerna. Hennes barndomsvän vill att hon ska leta efter en ny karl på Tinder men Liis är inte övertygad och hon saknar alltjämt sin kille. Det låter som en avskalad roman och själva titeln tilltalar mig mycket.

  • Snö och potatis av Cecilia Hansson, Natur & Kultur
    En familj är ute och reser i Tornedalen då kvinnan vill besöka det sanatorium där mormodern en gång legat inlagd. Långsamt rullas hennes egen barndom upp samtidigt som samtidens hot närmar sig och oron är konstant närvarande. Det här låter som något i min smak.

  • Väder av Jenny Offill, Natur & Kultur
    Jag har inte läst Offill tidigare även om hennes Avd. för grubblerier synts flitigt både här och var. Väder handlar om bibliotekarien Lizzie som känner ett kall som själavårdare. Allt eftersom det lider börjar uppdraget att rädda andra kännas övermäktigt och vem ska egentligen rädda Lizzie själv?

  • Att överleva en sommar av Camilla Prell-Weichl, Weyler förlag
    En sjuk mamma, ett låst rum och faror som lurar. Men också hallonsaft, kakor och en skön hammock. Om ett barn, en sommar och ett hus där något är fel. Beskrivs som suggestiv vilket jag gillar.

  • Fåglarnas hus av Eva Meijer, Weyler förlag
    Jag lyssnade till Meijer på bokmässan-2019 och hon var intressant. Jag läser nu att hon utöver att vara författare och doktor i filosof är konstnär och singer-songwriter och det förvånar mig inte det minsta. Jag har ännu inte läst boken jag då köpte, Djurens språk, men den här låter också ganska märklig på ett positivt sätt. Om en kvinna som lämnar hela sitt liv för att flytta ut på landet och studera fåglar. Omslaget är bedårande.

  • Allt vi inte sa av Sara Osman, Albert Bonniers Förlag
    En debutroman om tre kvinnor i Stockholms samtid där Sofia är advokatbyråns enda svarta kvinna och utsätts för en hel del rasism. Författaren framhåller att det inte är en självbiografi men hon var, med all rätt, less på att läsa om vitas syn på rasism och ville ge oss sitt eget inifrånperspektiv. Högst aktuellt.

  • Fråga mig igen av Mary Beth Keane, Albert Bonniers Förlag
    Två familjer flyttar in på samma gata, barnen blir snabbt vänner men den ena mamman är inte intresserad av den andra mammans erbjudna vänskap. Något försiggår bakom stängda dörrar och en tragedi kommer att påverka bägge familjerna under årtionden framöver. Familjetrauman och såriga relationer – varför vill vi egentligen läsa om sådant?

  • Brännässlornas dotter av Jeanette Bäfverfeldt, Hoi förlag
    Om Gro som växer upp med en feminist och en patriark som föräldrar. Hur hon än försöker anpassa sig är den ene eller andre aldrig nöjd. Om att växa upp på 60-talet, försök till frigörelse och att bryta normer under hela livet. 

  • Sorgen lyckan livet av Meg Mason, HarperCollins
    Martha är en kvinna i fyrtioårsåldern som blir av med både man och hem och tvingas flytta hem till sina föräldrar igen. Martha är totalt nere på botten och kommer knappt upp vissa dagar utan att riktigt förstå varför. Men kanske kan det här också vara vägen till en total omstart?