Girl, Woman, Other

Girl, Woman, Other var ofta på tapeten för ett par år sedan, kanske för att den fått Bookerpriset, och jag som då och då brukar påminna mig själv om att jag bör läsa mer på engelska passade på att köpa den (det här var innan den översattes). Jag har länge velat läsa den men dragit mig eftersom att det på sätt och vis är noveller och jag var rädd att de var tunglästa. Så fel jag hade.

Noveller är fel ord. Det är en bok med tolv olika berättarröster vilka alla ger oss sin egen historia ur sitt perspektiv. Alla flätas inte direkt samma med alla men alla hör ihop i olika små kluster. Alla ger också en bild av över hundra års rasism i Storbritannien. De tolv rösterna är alla kvinnor, eller födda kvinnor, och vi får förutom rasismen en hel del feminism och så en inblick i Storbritanniens hbtqia+ -värld då några av dem hör hemma här.

Språket och formen är helt fantastiska och jag är glad att jag läste den just på engelska då jag inte är säker på att en översättning gör boken rättvisa. Det är nästan som poesi, eller mer som spoken word, och varje kapitel liksom ringlar sig framåt tills det är slut och du inser att du fått ännu en hel livsberättelse serverad som ett vackert paket. Jag har nog aldrig läst något liknande faktiskt. Tungläst är det inte alls även om jag med min gymnasieengelska fastnar på några tjusiga ord här och var. Men den lediga formen gör boken lättläst och lättsmält trots att den avhandlar  så galet mycket varav en hel del tunga ämnen. Det är som att du hoppar runt på några moln och sen när du landar på backen igen så bam, inser du vad du just läst.

Jag blir genast sugen på att läsa allt Bernardine Evaristo någonsin skrivit men när jag kollar hennes bibliografi så inser jag att det är en hel del och både skönlitteratur, facklitteratur och mer akademiska texter. Dessutom har hon skrivit ett gäng pjäser vilka beskrivs som antingen poetic monologue eller experimental verse drama och jag vet inte ens vad det innebär men är beredd att stämpla Girl, Woman, Other som experimental poetic verse monologue och råder dig att genast läsa den.

Förlag: Penguin
Utläst: 16 september 2022
Mitt betyg: 5/5

En smakebit på søndag: Girl, Woman, Other

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Jobbveckan har varit tuff med väldigt hög sjukfrånvaro så vi har fått hjälpas åt med klasserna. En fördel med det är att jag i alla fall lärt mig namnet på fler ettor än bara mina egna! Vi jobbade sent med konferens en dag också så jag har varit väldigt trött och lagt mig tidigt. Trots detta har jag lyckats hålla i träningen även om det bara blev två löppass men jag fick ihop 18 km igår vilket var det sista långpasset innan halvmaran. Jag har bytt träningsprogram på gymmet också och kör ett överkroppsprogram nu för att spara lite på benen och det betyder tre istället för två dagar på gymmet. Å andra sidan har passen varit relativt korta strax under timmen.

Både fredag och lördag innebar konserter vilket är kul men särskilt fredagens konsert på en stimmig bar var jobbig för min trötta hjärna. Lördagens konsert hölls faktiskt i en kyrka och det blev väldigt bra ljud och lite lugnare miljö där. Det var ingen kyrklig grej utan bara en helt vanlig rockkonsert fast i en kyrka. Läsningen har verkligen legat nere på sistone och vore det inte för att jag lyssnar på ljudbok när jag åker till jobbet så skulle bokintaget vara typ noll. Imorse tog jag mig dock i kragen och satte igång med Girl, Woman, Other som jag gillade direkt. Som jag skrev igår har jag varit rädd att den skulle vara tungläst men det var den inte. Däremot är den lite speciellt skriven. Vi får följa 12 olika karaktärer och den första är Amma, en medelålders svart kvinna som är bl.a. teaterregissör och pjäsförfattare.

at times like this Amma misses Dominique, who long ago absconded to America

they should be sharing her breakthrough career moment together

they met in the eighties at an audition for a feature film set in a women’s prison (what else?)

both were disillusioned at being put up for parts such as slave, servant, prostitute, nanny or crim

and still not getting the job