Titlar: Eldens gåva, Isens hemlighet, Vindens väg, Klippornas dans, Mörkrets längtan & Ljusets hunger
Författare: Noomi Hebert & Lena Ollmark
Illustratör: Åsa Ekström
Förlag: Bonnier Carlsen
Sidantal: ca 150-200
Utgivningsår: 2005-2008
Utläst: 30 oktober 2014
Mitt betyg: 4/5

Det var under en googling av Åsa Ekström inför en recension på Barnboksprat som jag upptäckte att denna s.k. hästmangaserie existerade. Det första jag gjorde nästa dag var att åka till biblioteket för att låna del 1-4 vilket jag trodde var alla delar. Jag läste 2,5 bok första dagen och 1,5 nästa och så slutade det med jordens cliffhanger! Dagen därpå var det bara att bege sig till biblioteket igen för att låna de sista två delarna vilka jag sedan slukade. Min 8-åring frågade 18 gånger vad som var så spännande med böckerna…

Det handlar om fyra hästägande svenska ungdomar i den nordliga lappländska staden Gheika, snarlikt verklighetens Kiruna gissar jag. Andrea har precis flyttat dit med sin shirehäst skimmeln Avalanche. Hon lär känna Åse, med samiskt påbrå, som har det svarta fullblodet Västanvind, Joakim med connemarafuxen Hot Flame och den något yngre Vera med sin bruna islandshäst Moldi.

Under en ritt i skogen råkar de av misstag rida genom en mystisk magisk eld hos samesällskapet De äldre och både hästar och ryttare får plötsligt magiska krafter. Dessa krafter kommer de att väl behöva när de tvingas bekämpa de svarta benriddarnas från Underjorden vilka vill komma tillbaka till de levandes värld. I Underjorden finns dock också några allierade – de grå ryttarna vilka anförs av Åses döde tvillingbror Adrian. De grå ryttarna och De äldre är bägge måna om att balansen mellan Underjorden och den levande världen måste bibehållas men det finns individer inom alla falanger som är villiga att rubba denna.

Jodå, det här ÄR spännande. Enligt förlaget är målgruppen 9-12-åringar men det var precis vad jag behövde som höstlovsläsning. Jag lider till och från av stor hästabstinens efter många år som ryttare i barndomen och därav slukar jag hästrelaterad litteratur titt som tätt. Nu är detta ju ett fantasyäventyr och ungdomarna är så klart überskickliga ryttare men själva hästfackspråket är faktiskt väldigt trovärdigt. Jag har aldrig läst manga tidigare och det är mest text  i böckerna men rätt som det är förs dramaturgin framåt av en eller fler tecknade sidor och det är faktiskt riktigt läckert och jag blir till och med sugen på att prova annan dylik litteratur. Helst med hästar då såklart och det vet jag inte om det finns fler. Vet du?

Böckerna verkar vara slutsålda vad jag kan se men de går som sagt utmärkt att låna på bibliotek!