doktor glas

Jag har tidigare läst Den allvarsamma leken av Söderberg och föll inte riktigt. Nu fick jag en chans att ha lite minibokcirkel med mitt ena barn för att bättre kunna bistå denne i sitt skolarbete och såklart tog jag den och läste därmed Doktor Glas.

Doktor Glas är en läkare som en dag får besök av unga fru Gregorius. Hon känner sådan avsky mot sin man, pastor Gregorius, och mot att behöva ligga med honom så hon ber Glas att han ska fabricera ihop att hon lider av någon avkomma som innebär att de måste praktisera avhållsamhet. Eftersom att Glas också har en stark motvilja mot pastorn och ser sin chans att få spela denne ett spratt så går han med på hennes idé.

Hon återkommer dock efter en tid och berättar att pastorn nu har tagit henne med våld varpå Glas ljuger för pastorn att denne lider av ett hjärtfel och måste åka till kurort ett par veckor. Men när pastorn återvänder därifrån och Glas inser att fru Gregorius är fast med denne man för evigt så bestämmer han sig för att helt enkelt döda honom.

Det här är idag en klassiker och jag kan se varför. Glas är, sitt tråkiga liv till trots, en intressant personlighet att läsa om och det finns såklart massor att diskutera kring de handlingar han begår. Som Stockholmare är det kul att läsa om hur Glas flanerar på stadens gator och bl.a. blickar ut över Helgeandsholmen tilsammans med pastorn vilken sörjer att de ska bygga ett riksdagshus där. Jag älskar böcker som får mig att googla och vilja veta mer (När byggdes eg. riksdagshuset? Svar: 1897-1905. Boken är utgiven 1905 men utspelar sig i slutet av 1890-talet).

Glas är makabert besatt av folks utseenden, särskilt de lite mindre fördelaktiga, och han räds inte de elaka adjektiven när han beskriver hur pastorn ser ut eller hur han måste vända sig bort för att hans avsky gentemot dennes ansikte är så stark. Han har inte heller något till övers för svagbegåvade och han verkar helt enkelt rätt osympatisk.

Söderberg skriver stundtals väldigt vackert och månen återkommer ofta genom boken. Ett fint stycke citerade jag här och en annan lång utläggning om just månen avslutas så här:

Och vad är månskenet?
Solsken i andra hand. Försvagat, förfalskat.

De partier jag tycker är lite jobbiga är framför allt när Glas sitter på krogen och diskuterar med sina vänner eller när han själv går loss och raljerar filosofi och moral mm. Jag förstår att man förr i tiden använde skönlitteraturen som ett forum för bildning men med nutida mått mätt så kan man kalla det han gör för namedropping när han slänger in små stycken för att visa att han minsann är beläst (i t.ex. Dorian Grays porträtt fanns ett helt kapitel med den här typen av text). Men romanen är definitivt läsvärd och gärna i någon slags cirkelform så att du får chansen att diskutera den med någon!

Utläst: 12 april 2020
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Påsklovet går mot sitt slut men det är en härlig ledig dag kvar ännu. Min läsning kom inte riktigt igång under lovet utan det enda jag läste var Doktor Glas på ynka 150 sidor samt att jag läst om ett par kapitel i Art Journal Freedom. Doktor Glas läste jag för att bättre kunna bistå ena sonen i hans läxa och det var en av de roligaste läxor jag hjälpt till med. Att få ha en minibokcirkel med sitt eget barn liksom! Dessutom var det en bra bok att diskutera, jag antar att svensklärarna i gymnasiet vet vad de gör. 🙂 Jag har läst ut den men tänkte ändå bjuda på ett smakprov då det finns många fina passager i den.

Art Journal Freedom är en bok som går igenom olika tekniker som kan vara bra att tänka på när man komponerar sina sidor. Jag har inte riktigt kommit till journal-delen ännu i mitt skapande utan använder metoden mest som en chans att få kladda med färg på ett kreativt och prestigelöst sätt. Någon kanske minns att jag började för ca 5 år sen men jag hoppar ju så emellan mina hobbies att jag aldrig riktigt hinner med var och en och jag inte gjort särdeles många sidor på dessa år. Men vad gör väl det, omväxling förnöjer ju.

Jag har fixat med lite mer omväxling i hemmet och rensat ur och ändrat om en del i mitt hemmakontor/ateljé (ateljé låter väl coolare än pysselrum?). Jag har också burit in datorn hit tillsammans med böcker som ska bloggas för att se om det sparkar loss någonting. Jag gillar att sitta i fåtöljen men det är trots allt lite meckigt att ha datorn i knät och skriva där. Nu blir fåtöljen en plats för läsning, broderi och slösurf etc. Så blir kontorsateljén förhoppnings en plats för sprudlande aktivitet och sprakande kreativitet. Och jag har fått en hel del sådant gjort under lovet!

Jag har dessutom städat så mycket för att vara jag, att min kompis frågade om jag har städmani :). Så illa är det nog inte men jag har tränat rätt dåligt på sistone och då blir det ju mer tid till annat. Löpningen är igång hyfsat men styrkan är bara inte samma grej att träna hemma som på gymmet. Vilket för den delen har öppnat nu men jag tycker det var lite tidigt och avvaktar helst att beblanda mig med folk mer än nödvändigt.

Nog om mig och här kommer lite Söderberg. Jag tycker det är så vackert hur månen ramar in det här stycket.

Det är månsken. Alla mina fönster stå öppna. I mitt arbetsrum brinner lampan; jag har ställt den på chiffonjéklaffen för att den skall vara i lä för nattvinden, som svagt susande fyller gardinen som ett segel. Jag går av och an genom rummen, då och då stannar jag vid klaffen och kastar ner en rad. Jag har stått länge vid ett av fönsterna i salen och sett ut och lyssnat efter alla nattens underliga ljud. Men denna natt är det tyst därnere under de mörka träden. Det sitter bara en ensam kvinna på en bänk; hon har suttit där länge. Och månen skiner.