Lucy

Det var min tur att välja bokcirkelbok och stressad som jag var letade jag efter en kort och lättläst bok. Då hittade jag denna och kände att Jamaica Kincaid vore bra att ha läst någon gång och hon ska ju dessutom komma till bokmässan i höst.

Lucy handlar om just flickan Lucy som i de sena tonåren anländer från en ö i Västindien till New York för att jobba som au pair. Boken kan antas bygga på Kincaids egna erfarenheter då hon gjorde samma resa som Lucy. Vi får följa Lucy under hennes år i New York och får samtidigt tillbakablickar från hennes barndom och uppväxt. Lucy har en komplicerad relation till sin mamma och denna löper med i hela boken.

Jag ville ha en kort och lättläst bok och det fick jag också. Kincaid skriver väldigt sparsmakat och nästan avhugget ibland. Det är små anekdoter och vi får Lucys perspektiv på det hela. Det sker mycket i mötet mellan den unga västindiskan och New York och Lucy har en spännande och ibland lite annorlunda syn på saker och ting. Hon är väldigt rättfram och tänker otroligt mycket men samtidigt är hon väl uppfostrad och biter sig i tungan emellanåt. Men inte alltid. 🙂

Jag var som sagt stressad när jag läste Lucy och jag kan tänka mig att den vinner på att läsas lite långsammare. Efter läsningen så insåg jag att jag fortfarande inte visste vad som var problemet mellan Lucy och hennes mamma. Som tur är så hjälpte mig Google med det och nu när jag bläddrade igenom boken lite så hittade jag det förklarande stycket och förstod. Jag gillar att vara en snabbläsare men tror att jag skulle vinna på att sakta ner lite ibland. Kanske har jag tid med det nu i sommar!

Utläst: 8 juni 2019
Mitt betyg: 3/5
Köp på Adlibris eller Bokus

En smakebit på søndag: Lucy

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Hela helgen har varit (och är fortfarande) vikt åt läsning förutom ett gymbesök och en kompislunch. Jag har släpat efter lite med läsningen av kurslitteraturen så det är framförallt det jag ägnar mig åt. I fredags läste jag ut Drömfakulteten, igår morse läste jag två artiklar om feminism och hip-hop, efter gymmet lade jag sedan lite för mycket tid på ett kapitel ur boken White vilket var aningens svårläst och jag råkade dessutom  tupplura mitt i. Kapitlet behandlade det faktum att fotografikonsten och ljussättning av människor, föga förvånande, helt utgår från vithetsnormen. Efter middagen läste jag halva Tilltalande bilder vilken var betydligt mer lättläst och kvällens sista läsning var en tredjedel av Lucy vilken också blir dagens smakbit!

(För den intresserade så har jag utöver resten av Tilltalande bilder sju kapitel/artiklar och hela boken Kvinnlighet och erotik kvar. Ni vet hur det är, den som spar hen har!)

Men Lucy är faktiskt ingen kurslitteratur utan en bokcirkelbok! Nu blir kanske cirkeln framflyttad pga sjukdom fick jag precis veta så då pausar jag nog läsningen ett tag. Lucy är en 19-åring som flyttar från en ö i karibien till New York för att vara au pair. En tredjedel in i boken så har jag inte ännu grepp om allt, Lucy förefaller vara aningen ohyfsad emellanåt men jag gissar att vi får veta mer längre fram. Smakbiten kommer från första kapitlet och hembiträdet, som har sagt till Lucy att hon inte gillar henne för hennes sätt att prata, säger nu att hon slår vad om att hon inte kan dansa och föreslår att de ska göra just det.

I mitt rum stod en liten portabel skivspelare som såg ut som en beauty-box när locket var stängt, och hon lade på en skiva som hon köpt tidigare på dagen. Det var en bit som var väldigt populär just då – tre tjejer, ingen av dem äldre än jag själv, sjöng i stämmor på ett okänsligt och tillgjort vis om kärlek och sånt. Men det var en väldigt härlig låt i alla fall, och härlig just därför att den var så okänslig och tillgjord.

Hon gillade den där låten och sjöng med för full hals och hon dansade jättebra – jag var helt fascinerad över hennes sätt att röra sig. Jag kunde inte förmå mig att dansa med, och jag förklarade för henne varför: melodin var så himla ytlig och texten framstod som helt meningslös för mig. Jag såg på hennes uttryck att nu hade hon bara en känsla kvar för mig. Hon mådde illa.