Ett år av vila och avkoppling

Den här boken fick jag som en Secret Santa-present i julas bara det att jag absolut inte kom ihåg att vi skulle ha bokbyte så jag slet upp paketet när det kom och blev mäkta förvånad eftersom jag just precis beställt samma bok som Secret Santa-bok åt en av de andra deltagarna i bokbytet. 😀 Haha, jag funderade lite hoppfullt på om Bokus kanske tyckte att jag skulle få boken eftersom jag tittat på den så mycket. Men så var det ju inte. Nu i våras lyckade jag få den vald som bokcirkelbok i en av mina bokcirklar så att den blev läst också.

Jag köpte den här boken till min väninna för att hon skulle få (och nu har fått) barn så jag tänkte att hon skulle längta efter lite lugn och ro mitt i spädbarnstiden. Hon som köpte den till mig tänkte nog att jag som höll på bli utbränd behövde lite lugn och ro. Fast det var ju inte alls vad boken handlade om. Eller tja, det beror på hur man ser det. Den namnlösa huvudpersonen känner sig olycklig och vill sova bort sina bekymmer och vakna som en ny människa efter ett år då hennes kropps celler föryngrat sig. Hon hittar en tvivelaktig psykiatriker och lyckas få sömnmedel och andra piller utskrivna. Sen går hon hem och petar i sig så mycket hon kan och sover så länge det går. Vaknar, äter lite, ser på tv, får besök av sin väninna Reva, petar i sig piller och sover. Och så går det runt.

Huvudpersonen är inte särskilt sympatisk. Hon är bitchig och totalt oempatisk mot Reva och underligt besatt av ett ex som behandlar henne riktigt äckligt. Hon vräker i sig piller i sådana mängder att jag förundras över att hon aldrig får en enda överdos av något slag. Boken är väldigt skruvad i hela sin story och fullkomligt orealistisk men ändå sugs jag in i den och läser vidare med iver. Vi får också en del förklaringar till saker under resans gång vilket gör huvudpersonen lättare att förstå. Moshfegh skriver kliniskt och redogörande men ändå med en hel del känslor och humor. Det var rejält blandade omdömen om den här boken i bokcirkeln där de allra flesta var för eller emot den. Läs den själv och avgör.

Förlag: Modernista
Utläst: 25 mars 2021
Mitt betyg: 4/5

En smakebit på søndag: Ett år av vila och avkoppling

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna. Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

En vecka som har innehållit en hel del faktiskt både på jobbet och privat. I torsdags pratade jag lite med en kompis om träning och deppade ihop totalt eftersom det går uselt på den fronten just nu. Jag vill gärna träna efter specifika program och sen vi bytte till ett gym som ligger galet nära men är väldigt litet så blir jag ofta stressad när jag är där då det bara finns en plattform för knäböj, en bänk för bänkpress och endast två stycken plattor av varje vikt i bra storlek för marklyft. Så medan jag gör mina uppvärmningsövningar sneglar jag liksom stressat åt det håll där de saker jag vill använda för dagen är. Och när jag väl får dem så kan jag bli stressad av att jag känner att det står någon annan och väntar medan jag ska köra mina 8 set…

Men ibland behöver man bryta ihop för att komma igen och följden blev att jag i fredags äntligen tog mig i kragen och åkte till min gymkedjas granngym som är lite större, inte perfekt, men där jag faktiskt med gott samvete kunde ockupera det jag ville ha under hela passet. Och så har jag hittat en bra (hemlig!) tid när det är typ tomt på mitt lilla gym så jag har kombinerat ihop en lösning som gör att träningen nu känns enklare och jag är gladare! För dig som muttrar över att jag går på gym så har jag haft covid nyligen och anser att jag nu som immun kan vara där och träna.

Läsningen går som vanligt lite trögt och jag är mest pepp på att börja nya böcker hela tiden. Jag läser ganska många parallellt just nu men blev idag tvungen att börja på ännu en då det är dags för bokcirkel i veckan. Det är dessutom mitt bokval vi ska läsa den här gången men jag trodde den var 100 sidor och den var 200 så det var tur att jag plockade upp den redan idag. I veckorna blir det inte så jättemycket läst just nu. Förutom i onsdags då jag slukade nya Ödesryttarna i ett nafs!

Ett år av vila och avkoppling låter väl som drömmen? Huvudpersonen är less på det hektiska tempot i New York år 2000 och när hon får sparken bestämmer hon sig för att sova bort ett helt år.

I början av den här perioden fick jag avhämtning av smutstvätt och leverans av ren tvätt en gång i veckan. Det kändes skönt att höra de uppslitna plastsäckarna rassla i vinddraget från vardagsrumsfönstren. Jag tyckte om att känna en fläkt av den rena tvätten svepa förbi medan jag låg och dåsade på soffan. Men efter ett tag blev det för jobbigt att samla ihop alla smutskläder och stoppa dem i tvättsäcken. Och ljudet av min egen tvättmaskin och torktumlare störde sömnen. Så jag bara slängde mina skitiga trosor.