Var kommer du ifrån, egentligen?

Jag har en ständig önskan att fortbilda mig mer kring rasism för att förhoppningsvis kunna bidra till ett mer humant samhälle. Av den anledningen klickade jag hem den här snygga boken och insåg under läsningens gång att både omslaget och några av illustrationerna inne i boken var gjorda av fantastiska Hadil Mohamed som jag köpte ett print av på en feministisk marknad för några år sedan. Följ henne gärna på Instagram: @io_designstudio

Var kommer du ifrån egentligen? består av samlade röster från en mängd människor som fått just den frågan här i Sverige och/eller blivit utsatta för rasism på andra sätt. Tnkvrt är ett Instagramkonto (följ det också vettja: @tnkvrt) grundat av Danny Lam och boken består till största del av berättelser från just det här kontot. Insprängt här och var finns också faktarutor som förklarar centrala begrepp inom rasism som t.ex. exotifiering, colorism, nidbild och många fler. Dessutom ingår många sidor med rena fakta om hur det faktiskt ser ut med rasismen i Sverige idag.

Boken vänder sig till unga vuxna men är väl läsvärd för alla människor. Kanske kan den lite äldre svennen här få syn på både den vardagliga och strukturella rasism vi har i Sverige och vidga sin förståelse för rasism samt sin egen, medvetna eller omedvetna, delaktighet i detta. Jag är såklart själv långt ifrån perfekt och då jag brinner för språk har jag garanterat ställt den här frågan själv många gånger då jag är nyfiken på vilka språk olika människor talar.

De personliga berättelserna och upplevelserna av rasism ger verkligen en röst åt alla människor som bidrar till boken och förhoppningsvis når de in i ditt hjärta och din hjärna med sin önskan att få ses som individer istället för att klumpas ihop i kategorin invandrare. Vilken de många gånger inte ens tillhör. Boken är snabb- och lättläst och det finns inga skäl för att du inte ska orka läsa den. Dessutom är alla illustrationer grymma, inte bara Hadils utan också Ruhani Islams och Lisa Wool-Rim Sjöbloms.

Förlag: Gilla Böcker
Utläst: 31 december 2021
Mitt betyg: 4/5

Tidens länkar

Butler är en författare som jag varit nyfiken på ett tag och när Tidens länkar kom ut på svenska så här snygg för ca ett år sådan så kände jag ett akut köpbehov. Tack vare att jag lyckades få den vald som årets första bokcirkelbok i den feministiska cirkeln så blev den också läst relativt snabbt. Jag visste inte säkert vad det var jag rekommenderade mer än att Butler anses vara sf-författare vilket är en genre jag är tämligen obekant med. I just den här boken förekommer dock endast tidsresor vilket i sig förvisso kan ses som sf men jag tror inte direkt att, säg, Diana Gabaldon klassas som sf?

Svarta Dana bor i L.A. tillsammans med sin vita man Kevin och året är 1976. De har precis flyttat till ett nytt hus när hon en dag plötsligt får svindel och sedan befinner sig i utkanten av en skog vid en flod. I floden håller precis en liten pojke, Rufus, på att drunkna och Dana hoppar i och räddar honom. Det visar sig att han är hennes anfader och att han verkar kalla på henne när han är i livsfara, vilket händer ganska ofta för han är inte direkt en försiktig och eftertänksam ung herre. Pojkens far är slavägare och det är i början av 1800-talet vilket gör att Dana som ung ensam svart kvinna inte får det särskilt enkelt.

Jag var lite orolig att inte hinna läsa klart den här boken till bokcirkeln då jag som alltid började så sent men när jag väl börjat på den kunde jag inte sluta. Danas  berättelse är fängslande och komplex. Hon är van vid att leva som fri kvinna i ett hyfsat liberalt modernt USA och hamnar mitt i en tid där hon anses livegen och slavpiskan viner. Hennes anfader är inte särskilt sympatisk och hon tvingas att gå med på saker mot sin vilja då hon är rädd att hennes egen existens annars riskerar att utplånas. Det är ofta vidrigt och frågan om vad människor egentligen gör för att rädda sig själva är högintressant.

Butler tecknar slavarnas liv med ömsinthet men skildrar också det hårda livet, familjer som splittras vid försäljningar, misslyckade rymningsförsök med påföljande prygel, apati och allt annat som försiggick och än idag förekommer där människor utnyttjas på liknande vis. Det här är även en i allra högsta grad feministisk roman som visar på kvinnors utsatthet i ett samhälle där männen har makten. Redan den unge Rufus är elak mot sin mamma och menar att hans pappa likväl är det och berättar att hon kommer ju ändå med kaka sen. Trots att han värjer sig mot sin pappas våld och leker med de svarta barnen så fostras han ändå till den slavägande patriark han en dag skall bli.

Snarare än att kalla det här sf (som jag inte förringar på något sätt) skulle jag säga att det är en roman som debatterar rasism och feminism och som du definitivt bör läsa. Det ska bli intressant att diskutera den i bokcirkeln!

Förlag: Trut Publishing
Utläst: 8 januari 2022
Mitt betyg: 4/5

Me and White Supremacy

Jag blev tipsad om den här boken i Fb-gruppen Litteraturgäris, införskaffade den ganska snart och efterfrågade därefter några bokcirkelkompisar i samma grupp. Jag fann dem och vi läste boken tillsammans, ett par avsnitt åt gången, under ca två  månader i våras. Jag kan verkligen rekommendera att läsa boken tillsammans med andra för att komma åt fler tankar och djupare diskussioner.

Boken består nämligen av dels texter som förklarar, beskriver och exemplifierar olika beståndsdelar av rasism och varje avsnitt avslutas med ett par frågor till läsaren där du själv ska tänka till kring din egen rasism. Men hallå, vänta, ”jag är inte rasist” protesterar du nu. Men jag är ledsen att säga det, jag tror att alla vita människor hyser rasistiska åsikter, mer eller mindre omedvetet. Boken hjälper dig att finna dem så att du kan jobba med dem för att bli en bättre antirasistisk människa.

Efter det inledande kapitlet är boken indelad i fyra delar med sju avsnitt i varje del och ursprungligen var det här en Instagramutmaning under 28 dagar. Vi tog som sagt lite mer tid på oss för att i lugn och ro ta till oss texten och fundera kring frågorna. Jag antecknade under läsningen och skrev skriftligen ner svaren på alla frågor så även om det är ganska lite att läsa tog det lite tid att jobba igenom den.

Den första delen tar upp grunderna så som white privilege, white fragility, tone policing, white silence, white superiority och white exceptionalism. Angående det sistnämnda skriver Saad (s. 67-68) så här:

White exceptionalism is the belief that you, as a person holding white privilege, are exempt from the effects, benefits, and conditioning of white supremacy and therefore that the work of antiracism does not really apply to you. I have come to see white exceptionalism as a double-sided weapon that on one side shields people with white privilege from having to do antiracism work under the belief ”I’m not a racist; I’m one of the good ones” and on the other side shoots out arrows at BIPOC by expecting them to carry the burden of dismantling white supremacy under the belief that racism is something that is a Black or Brown problem but not a white problem.

Det här tycker jag är jätteviktigt att ta till sig. Jobbet ligger hos oss vita att förändra våra tankesätt, fördomar och vanor. Nästa del av boken tar upp color blindness, anti-blackness, racist stereotypes och cultural appropriation. Tredje delen lyfter white apathy, white centering, tokenism, white saviorism, allyship och being called in/called out. Den sista delen handlar om white feminism, white leaders, friends, family, values och losing privileges.

Ett av mina största områden att jobba på är white silence. Jag är rädd att säga fel och säger därför ofta inget alls. Det gäller för övrigt på ganska många områden i mitt liv och inte bara rasism. Om detta skriver Saad (s. 57) att ”white silence is violence. It actively protects the system.” och (s. 167) ”Making mistakes is how y0u learn and do better going forward.” Vi som är vita har ju privilegiet att bara titta bort eller stänga av eftersom att rasismen inte riktar sig mot oss.

Vissa områden är mer relevanta för dig som person än andra beroende på vem du är, var du bor, hur ditt umgänge ser ut osv. Jag är långt ifrån en fullfjädrad antirasist idag men en bättre och mer medveten en än vad jag var innan jag läste den här boken. Jag önskar att alla vita människor runt om i världen läste den och verkligen insåg vad som menas med white privilege och vad hela kolonialismen skapat för en värld. Vår nästa bok i den här nystartade antirasistiska bokcirkeln blir Främling i vita rum som blir en omläsning för mig. Det ser jag fram emot nu när jag kan läsa den med lite skarpare ögon.

Förlag: Quercus books
Utläst: 24 april 2021
Mitt betyg: 5/5

Tisdagstips: Fem aktuella facklitterära böcker om rasism

För ett par månader sedan bestämde jag mig för att mer aktivt börja läsa på om rasismen i vårt nutida samhälle. Jag har också anmält mig till en kurs i postkoloniala litteraturstudier i vår och hoppas att jag orkar gå kursen för jag är väldigt pepp på den. Jag vet inte om det är så att det kommer fler och fler böcker om rasism just nu eller om det bara är jag som fått upp ögonen mer. Ni vet som när man köpt nya vita skor och sen plötsligt ser vita skor på var och varannan fot när man är ute och går.

I min tipslista idag har jag bara läst Främling i vita rum och jag har påbörjat läsningen av Me and White Supremacy men jag vill gärna läsa de andra också. Tipsa mig gärna om du har fler böcker i ämnet du tycker att jag ska läsa, jag vet att det finns många fler och jag har en egen längre tipslista men tar ändå gärna emot fler! Även om du liksom jag inte definierar dig som rasist så finns det en mängd strukturer i vårt samhälle som utgår från en en vithetsnorm och det är högst möjligt att du bidrar till att upprätthålla dessa, även om det inte är din avsikt.

  • Främling i vita rum av Lovette Jallow
    En berättelse om hur det är att växa upp som en flicka från Gambia i dagens Sverige och samtidigt en instruktionsbok för hur du ska kunna agera mindre rasistiskt.
  • Me and White Supremacy av Layla F. Saad
    En bok där du reflekterar kring din egen medvetna eller icke-medvetna rasism i vårt samhälle genom att fundera kring dina vita privilegier mm.
  • Vit skörhet av Robin Diangelo
    Den här boken är på samma tema som Me and White Supremacy och det är en bok som vänder sig till dig som är vit och som försöker få dig att inse din roll i systemet.
  • Så blir du en antirasist av Ibram X. Kendi
    Ännu en bok som sätter fokus på dig samtidigt som Kendi berättar om sitt eget antirasistiska uppvaknande och lyfter den historiska rasismen.
  • Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba
    Slutligen en bok om vårt eget lands rasism och förtryck av det samiska folket.

Främling i vita rum

Jag var väldigt sen på bollen med att hitta till Lovette men sen jag väl gjort det blev jag sjukligt peppad på den här boken. Jag förbeställde ett signerat ex och det säger ganska mycket om hur taggad jag var!

Främling i vita rum är dels en föreläsning i rasism, dels en personlig berättelse om Lovettes eget liv från uppväxten i Gambia till livet i Sverige med en lång avstickare till England. Alla kapitel handlar om hur Lovette på något sätt är en främling i olika sammanhang; bland feminister, autister (Lovette är själv autistisk), svarta, i skolan, på jobbet etc. Att vara en svart kvinna gör att du hela tiden måste kämpa hårdare, skrika högre och prestera bättre för att synas eller bli erkänd.

Lovette går igenom alla begrepp och benar ut dem – vit feminism, colourism, white saviourism, volonturism m.fl. Hon förklarar sina egna erfarenheter kring dem och varje kapitel avslutas med konkreta tips på hur du kan göra för att agera bättre under rubriken ”Hur bidrar du till lösningarna?”. Jag är själv en vit kvinna och jag kan aldrig fullt ut förstå vad det innebär att vara en svart kvinna men jag vill förstå så mycket jag kan och jag vill göra mitt bästa. Lovette säger:

Lösningen ligger i att vara medveten och redo för dålig stämning samt ha modet att möta sig själv och sina brister.

Det bästa du kan göra är att läsa den här boken själv för varenda ord är viktigt och jag är rädd att inte göra dem rättvisa. Dessutom behöver jag läsa om den några gånger för att verkligen ta till mig allt och fundera på hur jag kan själv kan bidra mer till en bättre värld.

Utläst: 30 november 2020
Mitt betyg: 5/5

The Hate U Give

I oktober-november förra året var det min tur igen att välja bokcirkelbok och jag behövde något lättläst och snabbläst men ändå bra. Då blev den här boken helt perfekt!

Starr är 16 år och bor i en mindre bemedlad förort i USA. Varje dag pendlar hon dock till en skola i närheten av hennes morbrors finare område och där det går övervägande vita elever. En dag när hon åker med sin barndomsvän Khalil i hans bil blir han ihjälskjuten av en polis som stoppar dem. Det här blir en väldigt stor sak i media och alla runtomkring Starr har åsikter kring händelsen. Själv brottas hon med huruvida hon ska vittna emot polisen eller inte.

Den här boken var precis så bra som det sas. Den är trovärdigt skriven med ett härligt språk men förmodligen borde jag dock ha läst den på engelska. Boken ger en sådan bra bild av hur levande och utbredd rasismen är i USA och hur det är att leva i det samhället. Jag säger inte att Sverige är orasistiskt, långt ifrån, men svarta har en helt annan historia i USA än här hos oss och den här rasismen är så djupt grundad och sammanflätad med deras slavhistorik.

Förutom rasismen får vi också följa Starrs utveckling där hon hittar hem till den personlighet som hon vill vara. Både på klassiskt sextonårsmanér, vilka kompisar man vill vara med och hur man är när man är med de kompisarna men också på ett djupare plan angående orättvisor i samhället. Starrs familj är rätt brokig med en del kriminalitet här och var och dessutom har hon en vit pojkvän vilket inte heller är lätt.

Det var även en bra bokcirkelbok, alla gillade den och vi hade mycket att diskutera. Efter läsningen såg jag filmen och det var en riktigt bra filmatisering även om såklart vissa bitar föll bort/gjordes om. Jag rekommenderar lätt både boken och filmen till alla där ute!

Utläst: 10 november 2019
Mitt betyg: 4/5

 

Queenie

Ännu en bokcirkelbok! Vi brukar oftast rösta och det blev oavgjort mellan denna och Rapport från en skurhink men vi kände oss ändå lite mätta på diskbänksrealismen efter den tunga våren så det blidde Queenie.

Queenie är en Londonkvinna i 25-årsåldern som just blivit dumpad av sin pojkvän när vi lär känna henne. Eller, de har en tre månaders paus. Medan hon väntar på honom så dejtar hon, ganska många och tvivelaktiga män. Hon söker stöd och tröst hos sina tre väninnor som tillsammans utgör hennes Corgiflock, hon är drottningen och de hennes corgis. Långsamt rullas dock Queenies liv upp för oss och boken skiftar karaktär.

Många beskriver den här boken som rappt skriven och det är verkligen ett passande adjektiv. Den är oerhört lätt- och snabbläst både på grund av språket och det faktum att vi också får läsa sms-konversationer etc. Den är rolig, definitivt, men den är också väldigt tragisk och visar tydligt hur det är att leva som rasifierad kvinna i ett modernt västerländskt samhälle. Alla de fördomar och den rasism som Queenie dagligen möter är fruktansvärt att läsa om. Likaså alla de övergrepp som begås i boken, psykisk ohälsa och självskadebeteende. För att balansera för läsaren finns här också en hel del värme och som sagt humor. Queenie har många fina människor omkring sig och de hjälper henne långsamt tillbaka till sig själv.

Utläst: 21 juni 2020
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Americanah

4D8CC4A1-1B7C-454D-A376-9F0524BF6692.jpegTitel: Americanah
Författare: Chimamanda Ngozi Adichie

Förlag: Bonnier Pocket
Sidantal: 586
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2013)

Utläst: 8 juli 2018
Mitt betyg: 4/5

Om någon frågar jag mig om favoritförfattare så är den första jag kommer att tänka på Chimamanda. Det här är den fjärde boken av henne jag läser men tyvärr har jag bara mikrobloggat om En halv gul sol. Jag drog mig länge för att läsa den då jag var så såld på de andra och så hade jag någonstans läst lite missnöjda kommentarer om den här och jag var nog lite rädd att bli besviken. Det var ju såklart helt i onödan, jag blev inte besviken det minsta. Jag har för mig att det bl.a. var bloggposterna i boken som någon stört sig på men jag tyckte tvärtom att de var intressanta. Ibland kan det ju stjälpa att läsa för mycket om böcker, både positivt och negativt.

Ifemelu och Obinze är kära tonåringar i Nigeria. Hon åker till USA för att plugga och tanken är att han ska komma efter men en händelse gör att Ifemelu bryter kontakten helt med honom och han kommer aldrig dit. Deras liv tar olika vägar, Ifemelu blir en framgångsrik bloggare i USA som skriver om rasfrågan medan Obinze söker lyckan i London. Olika partners kommer och går men de kan aldrig riktigt släppa varandra i tanken.

Kärlek är ett centralt tema i boken men naturligtvis också rasism och klass. Chimamanda sätter ord på många saker kring rasismen vilka fortfarande är högst levande idag och även om vi kanske kommit några steg framåt sedan boken skrevs så är det ännu långt kvar. Eller har vi kommit längre? I ett av blogginläggen skriver Ifemelu att om man frågar svarta och vita om rasismen tillhör det förflutna så säger vita att den gör det medan svarta svarar att den fortfarande existerar. Och visst gör det den.  Vithetsnormen är fortfarande rådande i världen och främlingsfientligheten letar sig alltjämt in i de minsta vrår. Jag rekommenderar alla att läsa den här boken och särskilt du som är vit.

Köp på Adlibris eller Bokus