
Jag gissar att jag fick nys om Sarek på Instagram och jag blev direkt lockad eftersom den handlade om fjällvandring. Förra helgen var det Stockholms bokhelg och då gick jag och lyssnade till Ulf Kvensler som tillsammans med Helena Dahlgren pratade om Norrland, research, skrivande och mycket annat. Jag passade även på att inhandla deras böcker såklart.
Man kan ju tro att jag är en riktig fjällvandrarräv när jag säger att bokens tema lockade mig men sanningen att säga så är jag mest fjällvandrare i teorin. I årskurs 6 åkte hela klassen till Grövelsjön för att vandra lite men att kalla det för fjällvandring är nog att ta i. För ett gäng år sen när barnen var halvsmå åkte vi till Jokmokk där sambon hade en kompis. Under ledsagning av honom tog vi en minitur någonstans i krokarna runt Kvikkjokk och klättrade uppför Vallespiken som i alla fall var 1322 m.ö.h. Jag har fiskpinneminne men nu när jag ser på kartan så tror jag minsann att vi såg bort till Sarek. Vi tältade en natt, jag glömde att ta med brödet och barnen fick äta kall palt och var helt utmattade när vi kom tillbaka till bygden. Så jag sålde nog inte in fjällvandring så jättebra till dem.
Själv hatar jag mygg vilka dock älskar mig men när man väl kom förbi trädgränsen och slapp myggen så var det ju makalöst vackert och härligt. För några år sedan sprang jag en halvmara i Sälen och även det var väldigt mysigt. Så det finns en del av mig som delvis drömmer om fjällvandring men mitt praktiska bekväma jag stretar emot. Jag har dock en kompis som när liknande drömmar och är mer driftig så vi har i teorin planerat en resa om några år. Vi får väl se! Men nu kanske du inte var här för att läsa om mig utan boken.
Anna, hennes pojkvän Henrik och deras kompis Milena åker varje sommar till fjällen för att vandra. I år skjuter de på resan till september och Milena frågar om hennes nya kille Jacob får följa med. Anna är tveksam men säger ändå ja. På tåget upp mot Abisko så föreslår Jacob att de ska vandra i Sarek istället. En betydligt mer krävande vandring som de egentligen inte är utrustade för men av olika anledningar går alla med på förändringen. Anna tycker att hon känner igen Jacob och funderar på om hon inte sett honom i något av de brottsmål hon deltagit i när hon suttit ting. Hon försöker att researcha saken men mobiltäckningen är inte till hennes fördel. tillsammans beger de sig inåt en Sarek på en resa som inte kommer att utvecklas så som någon av dem hoppats på…
Boken kategoriseras som psykologisk thriller och det är en bra beskrivning. Det är spännande, du börjar att tvivla på saker någonstans halvvägs och du tvivlar fortfarande när boken är slut. Ulf själv sa att många tyckte att han hade ett öppet slut och på ett sätt har han det men på ett annat inte. Allt klaras liksom inte upp till 100 % vilket jag gillar. Oftast föredrar jag karaktärsdrivna böcker och du kommer inte supernära karaktärerna här men å andra sidan så är just det till bokens fördel i slutändan. Jag fullkomligt älskar alla beskrivningar av fjällen, vandringen och allt kokande av choklad och vadande genom forsar. Bokens skeenden till trots så blir jag faktiskt vansinnigt sugen på att fjällvandra och som tur är läser min potentiella fjällvandrarkompis också den här boken just nu. 😉
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 26 maj 2022
Mitt betyg: 4/5