Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Jag kan inte klaga på den här veckan direkt då den innehållit hela fem lediga dagar. De två jobbdagarna höll jag bl.a. ca 20 utvecklingssamtal och även om det är svettigt inför dem så är det i stort sett alltid väldigt trevligt att få en pratstund tillsammans med föräldrar och elever. Nu är det bara två veckor kvar innan mina små fågelungar knuffas ur boet för att flyga vidare mot mellanstadiet!

Mina lediga dagar inledde jag med att träna så hårt på gymmet att jag haft jordens träningsvärk under resten av veckan. Idag står ett liknande pass på schemat så det blir nog ett par plågodagar till. Jag tränar efter ett program där jag lyfter tungt i fyra veckor medan femte (denna) veckan är en bodybuildingvecka med lättare vikter men fler reps och annorlunda övningar. Jag föredrar tunga skivstångslyft framför det här plågeriet alla gånger. 🙂 Förutom att träna så har jag besökt Kulturhuset och sett en krogshow fast som lunch-soppteater som hette Ginger. Den var på besök från Örebro och handlade om både mobbing och myter som vi rödhåriga möter. Den var väldigt kul, om än lite tragisk emellanåt, och jag rekommenderar den verkligen.

Sen så har jag faktiskt, kors i taket, läst! Jag inledde med att läsa Sarek då jag ville belöna mig själv med något lättläst, därpå läste jag ut Scener ur hjärtat och nästa dag klämde jag Ett eget rum vilken också bokcirklades på puben The Old Brewer (Stockholm) som jag varmt rekommenderar. Jag åt vegansk fish & chips och min ”fisk” bestod av bananblomma. Det var första gången jag åt det och det var gott!

Av alla dessa böcker har jag valt en smakbit från Scener ur hjärtat. Den är aktuell nu eftersom det ju är Stockholm+50-möte på gång här. Varje gång jag läser en bok som handlar om klimat, feminism, rasism etc. så blir jag taggad, vill lära mig mer och irriterad på omvärlden som aldrig agerar. Så även med denna även om det också är en väldigt personlig berättelse om livet med barn med npf-diagnoser.

I det citerade stycket så är Malena, Svante och Greta och träffar Kevin Anderson (en brittisk klimatforskare) och hans kollega Isak Stoddard på Institutionen för geovetenskaper, CEMUS, på Uppsala universitet och det är Kevin som pratar.

I snart 30 år har vi vetat allt vi behöver veta om klimatförändringar men under hela den tiden har vi valt att inte göra någonting åt problemen. Inte ens progressiva länder som Sverige har gjort någonting: om man räknar in flyg, sjöfart och varor som produceras utomlands så ligger Sveriges utsläpp kvar på samma nivå som är 1992 då FN:s första klimatmöte hölls i Rio. Istället har vi låtit ekonomer styra våra beslut. Vi lurar alla att tro att vi gör det vi behöver men faktum är att inget industrialiserat land i världen gör någonting som ens påminner om det som krävs. Det finns ett fantastisk svenskt ord för det: swindlee.

Svindleri, rättar Isak.