Titel: Ön
Författare: Lotta Lundberg
Förlag: Natur & Kultur
Utläst: 5 mars 2012
Mitt betyg: 3/5
Det här var alltså min första Booked-bok.
Det är en skildring av den tidsperiod på en polynesisk ö, då en brittisk delegation kommer dit för att utreda en anmälan om sexuella övergrepp. Berättarperspektiven är två, det ena tillhör den på ön sedan 25 år boende svenska Olivia. Hon är nästan-färdig-läkare som stack från Sverige strax innan examen och aldrig har återvänt. Det andra tillhör Christian, chef för den brittiska delegationen och tyngd av sitt eget livs historia.
Du hoppar in i livet på ön, är där några veckor och hoppar sedan ut. När jag började läsa denna bok hade jag ingen aning om att det låg en sann historia bakom och jag tyckte att öns befolkning skildrades på ett nedsättande vis, lite som sexuellt frigjorda vildar, oansvarsfulla och lata. Efter ungefär två tredjedelar av boken så hittade jag artiklar om den händelse som Lotta Lundberg baserar boken på och jag kunde därmed förstå delar av den bättre. Boken är väldigt lättläst, så till den grad att jag nästan tycker att språket är för enkelt. Det är väldigt realistiskt och konkret, det här händer, det här sägs och det här görs. Som jag skrev i mitt två tredjedelsinlägg blir jag faktiskt lite trött på meningar av typen:
…borstiga vildsvin som glufsar i sig allt de kommer över: vattenmelon, mango, bananer, papaya, stjärnfrukt och ananas, avokado i tunga klasar, kokosnötter, apelsin och passionsfrukt ligger överallt längs vägen…
Jag vet inte, jag har svårt att skriva om denna bok. Å ena sidan ville jag läsa vidare för att se vad som skulle hända men å andra sidan så kändes den så ytlig, så enkel och den gjorde inte det som jag vill att en bok ska göra: beröra mig.
Bokdivisionen 