Jag har lite snabbt kikat igenom höstens nya böcker och plockat ut bara några stycken som jag är nyfiken på.

Hos Albert Bonnier blir jag nyfiken på Nattfjärilen och framförallt på författaren Katja Kettu som verkar skriva romaner i en nordisk historisk miljö. I Nattfjärilen är det olika livsöden som vävs samman och sådant brukar jag gilla.

Meg Wolitzer har jag inte läst ännu och hos Bookmark kommer hennes senaste vid namn En kvinnas övertygelse vilken handlar om ”makt och inflytande, ego, lojalitet, kvinnlighet och ambitioner”. Det låter väl rätt mäktigt?

Bögtjejen av Aleksa Lundberg hos Brombergs handlar om att växa upp som transperson vilket låter som väldigt intressant läsning. Tyvärr tror jag inte att de som skulle behöva förstå bäst kommer att läsa den.

Håll i er nu men jag har inte direkt någon koll på Clara Henry. Jag har hört namnet och vet om att boken Ja jag har mens, hurså? existerar men det är väl ungefär det jag vet. Hur som helst så måste en bok med titeln Mot framtiden – En simpel guide till att krossa patriarkatet vara obligatorisk läsning för alla? Den här är jag sugen på och den hittar du hos Forum.

Harper Collins Nordic kommer i november med Kärlekens magiska regler av Alice Hoffman vilket kanske låter som en lite mjäkig titel men den utlovar en storslagen familjehistoria, vilka jag brukar gilla, om en familj där kärlek har varit en förbannelse under 300 års tid. Den är dessutom översatt av Helena Dahlgren vilket bådar gott!

Historiska media levererar en biografi om Lydia Wahlström av Ingrid Pärletun. Lydia var en rösträttskvinna från högerflanken. Efter att ha läst om Ester Blenda så är jag långtifrån mätt på svenska kvinnohistoria utan vill veta allt.

Hos Leopard förlag hittar jag något så sällsynt som en grönländsk bok: Homo Sapienne av Niviaq Korneliussen. Jag har ju en förkärlek för karga öar även om jag inte tror att just denna bok innehåller så mycket naturromantik utan snarare beskrivs som en ”Rå samtida skildring av grönländsk ungdomskultur” vilket inte gör det hela mindre intressant!

Debutanter har jag alltid ett sug på och Modernista ger ut Peach av Emma Glass vilken handlar om en tjej som blivit våldtagen och smider hämndplaner men det är inte innehållet som lockar utan beskrivningarna av Glass författarstil vilka bl.a. innehåller ordet ”medvetandeström”. Har vi kanske en ny Woolf på gång? (boken är här med brittiskt omslag då Modernista inte har släppt något ännu)