Jag har alltid vurmat för miljön och klimatet men jag har absolut inte levt något zero waste-liv ute i en skogshydda genom åren. Däremot har jag inte heller levt i direkt överflöd, har aldrig haft bil, la ner köttet när jag var 14 osv. Jag läste t.o.m. en miljövetenskaplig högskoleutbildning en gång i tiden men gjorde aldrig något av den tyvärr. På de senaste åren har jag blivit mer medveten igen och dragit i de tåtarna jag kunnat lite längre. Jag har slutat att handla fast fashion-kläder med få undantag (underkläder & träningskläder) och helt ärligt så handlar jag faktiskt knappt kläder alls. Jag har blivit vegan (förvisso av etiska skäl men still ett bra miljöval), jag bestämde mig för att stanna på jorden för ca 2 år sedan (fast jag flög inte så superofta innan heller) och jag försöker tänka mer medvetet kring matinköpen.

Sen kan man alltid bli lite bättre och därför gillar jag att fortbilda mig i klimatfrågor. Den här boken är skrivet av gänget som startade facebookgruppen Klimatklubben och de har alla tre verkat för klimatet på olika sätt under lång tid. Jag har t.ex. tidigare skrivit om Johanna Nilssons bok Slow fashion här på bloggen.

Boken berör olika områden så som resor, mat, konsumtion, bostad, kläder, barnen men också jobb, pengar och engagemang, beteende och påverkan. Varje kapitel innehåller dels fakta i frågan, en intervju med någon områdeskunnig, en krönika av någon av författarna samt tips och råd på hur du kan bli bättre. För den som redan är intresserad och hyfsat påläst så kanske boken inte innehåller jättemycket nytt men det är en bra sammanfattande bok med många siffror och konkreta tips. Tyvärr är det väl som vanligt att det är vi som redan är intresserade som läser den här typen av böcker. Det enda möjligen negativa är att bokens layout påminner lite om en tidning så ibland bryts en artikel för att en intervju kommer in och du måste hoppa fram och tillbaka i texten eller läsa om flera saker på en gång. Och att de konsekvent använder ”en” istället för ”man”, det stör lite i läsflytet. Jag är feminist men använder ”man” och Sara Lövestam har rett ut det där en gång för alla.

Jag är själv inte klimatperfekt och har ett par områden där jag vet att jag kan göra mycket bättre. Pengar är ett sådant, jag har ännu inte orkat sätta mig in i vilken bank och vilket sparande som är det bästa. Barnen är en annan sak, jag köper som sagt huvudsakligen ”schyssta” kläder till mig själv men mina barn är tonåringar och det är en svår period när utseende och mode kan vara extremt viktigt. Jag bor nog lite för stort och köper kanske till synes onödiga pysselsaker eller böcker ibland. Men var och en måste göra så gott den kan och orkar. Jag är också medveten om att många människor överhuvudtaget inte har råd att begrunda miljöaspekterna av sin livsstil. Därför har vi som kan det ett större ansvar.

Ett av de svåraste områden tycker jag är det som tas upp i andra kapitlet i boken: ”Prata om det”. Det är lätt att känna sig som någon mästrande tråkmåns när man umgås med vänner eller kollegor. De längtar efter solsemester och jag vill inte flyga, de ser fram emot klädrea och jag ba: ”handlar inte fast fashion”, de pratar om sina grillkvällar och jag äter inte kött. Det känns ibland inte som att vi lever i samma värld. Jag har aldrig heller gillat diskussioner och jag är inte den som vill trycka ner mina åsikter i halsen på andra. Jag känner att min största chans till att kunna göra mer är att föregå med gott exempel och hoppas att små frön ska sås hos andra. Samtidigt vet jag ju att det är så lätt att blunda för saker man inte orkar med, det är en överlevnadsstrategi.

Läs den här boken och plantera små tankefrön hos dina vänner så kanske fler och fler på riktigt börjar tänka till när det gäller klimatet!

Utläst: 25 juni 2020
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus