Bokbloggstankar om 2020-talet

Bloggen Bokhyllan skrev igår om sina funderingar kring bokbloggens överlevnad. Här kommer mina svar på hennes frågor:

Har intresset för bokbloggande avtagit?
Hm, mitt eget bokbloggande har ju pågått i ca 9 år men det har gått i perioder utifrån hur livet i övrigt har sett ut. Ibland har jag haft svackor på månader där jag tyckt det känns menlöst att blogga medan andra gånger, som nu, är jag inne i ett galet flow och jobbar jättemycket med bloggen, har skrivlust och tycker det är superkul. Jag menar, jag har sedan i somras jobbat med att skriva recensioner (eller åtminstone smärre texter som berör boken ifråga) på omkring 50 böcker som jag läste 2017-2018. Många av texterna är jag knappt stolt över men jag gör det för att jag vill ha det så och få lite inre frid. 🙂

Om bloggarna generellt har minskat i antal eller ej vågar jag inte uttala mig om. Många av de bloggar jag började följa när jag själv startade är nedlagda medan andra finns kvar. Ibland tänker jag att jag ska hitta nya bokbloggar att följa men det är inte så lätt. Jag har inte alls alltid samma boksmak som alla de bloggar jag följt länge men de har liksom blivit gamla bekanta. Men för att få in en ny på listan så känner jag att jag vill ha något gemensamt med dem liksom. Det finns också, eller fanns i alla fall, många bloggar som fokuserar på YA-litteratur och även om jag läser en del sådant emellanåt så passar det inte riktigt mig.

Jag vet att jag ibland läser om folk som lägger ner sina bloggar för att bara köra Instagram så kanske har intresset minskat men å andra sidan kan det ju ha tillkommit nya?

Har intresset för bokbloggar – från förlagen, författarna, bokbranschen i övrigt, samt såklart bokintresserade i allmänhet – minskat?
Eftersom att mitt bloggande gått i perioder så har jag inte tillförlitlig statistik men mina toppnoteringar vad gäller visningar på bloggen är från begynnelsen. Kommentarer har ju sjunkit betydligt utan numera kommunicerar man främst på sociala medier.

När det gäller recensionsex så har jag medvetet inte efterfrågat så många på senare år dels för att jag haft bloggsvackor, dels för att jag med rec.ex känt en press på mig att läsa och skriva så att det inte känts lika avslappnande och kul. Jag bloggar ju dock också på Barnboksprat och där har jag läst betydligt fler rec.ex och jag tycker de flesta förlagen är tillmötesgående och intresserade. Men att också publicera på Instagram känns som ett måste och som något som nog genererar mer och enklare reklam för dem.

När det gäller just författare så har ju Instagram öppnat upp för en mer direkt kontakt och kommunikation med dem. Det är nog sällan, om ens någonsin, en författare kommenterat på min blogg.

Har medelåldern för aktiva bokbloggare blivit högre?
Haha, ja eftersom vi var många som började för omkring 10 år sen så är vi väl kärringar hela högen nu. Men det finns ju yngre förmågor också men jag vet inte hur många nya bloggar som startar varje år? Det skulle verkligen vara spännande med statistik kring detta, kan inte någon skriva sitt examensarbete om bokbloggar? 🙂

Fyller bokbloggarna någon funktion för att förstärka uppmärksamheten kring böcker och att inspirera till/främja läsande?
Jag önskar att det är så och för mig personligen gör de det. Men samtidigt känns det som att vi är fossil i den moderna eran. Det är ju extra trist nu när även Bokus slutat länka till blogginlägg. Vill jag läsa recensioner för en viss bok så googlar jag. Jag tror dock att Instagram är ledande när det gäller just att ”förstärka uppmärksamheten” kring böcker. När man scrollar igenom så är det ju ofta samma böcker som syns överallt och det är så lätt att trycka gilla. Att många bokbloggar har så krångligt kommentarsfält ligger dem också verkligen i fatet. Samtidigt fortsätter ju förlagen att ta kontakt med bokbloggare och att skicka böcker så någon nytta gör vi väl?

Hur får man uppmärksamhet kring sin bokblogg på 2020-talet, om det nu är det man vill?
Det här är en fråga som jag ständigt velar kring. Oftast skriver jag bara för att jag tycker det är kul. Samtidigt sticker jag inte under stol med att jag blir glad om jag har många visningar. Fastän hälften av dem är skolungdomar som googlat fram mitt toppinlägg ”Att beskriva bokens handling” 😀 Men ibland känner jag tvärtom, att nu vill jag lyfta bloggen och jag vill också bli en ”poppis innebloggare” eller vad de må kallas. Men jag tror att när det gäller bokbloggar har man störst chans om man profilerar sig och det är inte min grej. Jag är en allätare eller ”multipotentialist” som jag lärde mig för några månader sedan. Jag spretar i mina intressen och kommer alltid att vara en sådan som vill lära mig mer och vidga mina vyer.

Många Instagrambokkonton har ju galet många följare och jag följer själv extremt många bokbloggar där men det är bara en bråkdel jag känner igen eller så. Instagram känns mer som ett marknadsföringsverktyg vilket jag skrivit m tidigare här på bloggen. Facebook är väl halvt utdöende men det är ändå den vägen jag oftast tar idag för att klicka in mig på ett inlägg jag vill läsa.

Slutligen så är jag själv jättedålig på att läsa bloggar och jag kommenterar nästan bara när jag delar i olika veckoutmaningar (vilka jag tycker är kul). Jag skäms lite över det eftersom jag så gärna vill att bokbloggarna ska överleva men samtidigt orkar jag inte med dagens informationsflöde.

Photo by Windows on Unsplash

4 reaktioner på ”Bokbloggstankar om 2020-talet

  1. Lena

    Hej!
    Det var intressant att få ta del av dina tankar om bokbloggarnas eventuella utdöende. Jag tror att det ligger mycket i att fler övergått till Instagram. Enkelhet och synlighet som ska marknadsföra boken verkar ha vunnit över skrivna ord som handlar om boken, vad läsningen väckt för tankar, eller om litteratur i det större perspektivet. Jag önskar liksom du att det fanns statistik och att en uppsats skulle göras i ämnet 🙂.

    Jag är en av flera skribenter på dagensbok.com, en bokblogg som startade år 2000. Kommentarer får vi nästan aldrig på själva bloggen. Och ärligt talat inte heller så ofta på sociala medier. Men gänget som läser och recenserar har en djup relation till litteraturen, och vi är spridda över hela landet  Vi skulle gärna utöka gruppen ”recensenter” men där har vi de senaste åren mött ett markant svagare gensvar.

    Nu ska jag söka upp bloggen Bokhyllanoch ta in mer tankar i temat.

    1. Tack för din utförliga kommentar! Det är som du säger sällsynt numera. Ja, enkelhet och synlighet var väldigt väl valda ord om Instaflödet och de flesta förlag verkar nöjda med det. Så vi som kanske vill läsa om något mer får leta någon annanstans. Jag tycker absolut att sociala medier och bloggar kompletterar varandra men hoppas att bloggarna inte dör ut ännu.

  2. Åsa

    Åh, så kul att du tog dig tid att tänka och tycka till! Roligt att läsa din text! 🙂 Frågor har jag, men inga svar, famlar i mörker inför vad som komma skall. Men ändå. Det är kul att vilt spekulera, även om man som jag oftast är helt fullkomligt lost. Och javisst, kanske behöver vi i det här fallet den där människan som tar tag i ett ”examensarbete om bokbloggar”! 😀
    Tror som du, klart vi gör någon nytta vad gäller läsinspiration. Hoppas även att vi kan inspirera andra läsintresserade till att starta upp och komma igång med en bokblogg, det var delvis också därför jag skrev det där inlägget. 😉
    (https://ibokhyllan.blogspot.com/)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s