Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

En lite sen smakbit denna vecka men jag var ute och sprang på förmidagen och har ägnat resten av dagen åt att bli varm under filtar samt ta en tupplur. Helgen har varit väldigt rolig vilket jag behövde. I fredags var vi och tittade på David Ritschard och igår var det konsert/föreställning med Bob hund. Bägge två var riktigt bra och roliga. Det är så härligt med artister som bjussar på sig själva och det gör verkligen de här. Igår blev det också en kort sväng förbi Stockholm bokhelgs julmarknad där jag lyssnade till Karin Tidbeck och John Ajvide Lindqvist och jag köpte med mig Karins bok hem. 

Läsningen har fortsatt gå lite trögt denna vecka, jag läser mest en snutt på tunnelbanan på morgonen och ibland lite på kvällen. Jag påbörjade Brott och straff här under eftermiddagen bara för att ha en ny bok till veckans smakbit. 🙂 Det är en omläsning för mig men jag var typ 15 år när jag läste den senast och minns inte mer än att jag gillade den. Planen är att den ska vara en långsamläsningbok så att jag hinner klart lagom till föreställningen på Dramaten som jag ska gå på i mellandagarna. Smakbiten kommer från det inledande kapitlet.

Det var inte långt att gå; han visste rentav hur många steg det var hemifrån porten: exakt sjuhundratrettio. En gång, när han riktigt gått upp i sina fantasier, hade han räknat dem. Den gången hade han ännu inte alls trott på sina fantasier utan bara retat sig på deras oklara men frestande djärvhet. Nu, en månad senare hade han börjat se med helt andra ögon, och trots alla sina försmädliga monologer om vanmakt och vankelmod hade han på något sätt, rentav mot sin vilja, kommit att betrakta sina ”oklara” fantasier som någonting redan avgjort, låt vara att han fortfarande inte trodde sig om att kunna göra det. Nu var han till och med i färd med att repetera planen, och för varje steg han tog växte spänningen.