För tio år sedan läste jag Skalpelldansen av Jenny Milewski och gillade den skarpt. Så när folk frågade vad jag önskade mig present 2015 ville jag ha den här. Precis som alla andra böcker jag önskat mig i present blev den dock stående i hyllan alltför länge.

Malin pluggar i Linköping och blir överlycklig när hon plötsligt får ett erbjudande om att bo i studentkorridor. Glädjen förbyts ganska snart mot förvirring och därefter ren och skär skräck. Före Malin bodde en japansk utbytesstudent i hennes rum och Malin hittar hennes dagbok i källaren. Vem var hon och var tog hon vägen?Vad är det för hår som kommer upp ur avloppet och vem är det som ringer, flyttar skor och gör blöta fotspår i korridoren?

Jag tyckte mycket om den här boken också. Milewski är skicklig på att hålla uppe spänningen och det är snyggt hur hon väver ihop studentlivet med japansk mytologi. Slutet gillar jag också, precis så som en riktigt bra skräckbok ska sluta! Det enda som jag stör mig lite på är de detaljerade beskrivningarna av musiken på dansgolvet vilket på ett sätt ändå är kul eftersom det är låtar och en epok som jag känner igen, boken utspelar sig 1992 och då var jag 16 år. Jag garvar högt åt beskrivningen av Bob hunds demo där sångaren sjunger obegripliga haranger på bred skånska till bröliga gitarrer. Jag tycker det är synd att Milewski inte gett ut fler skräckböcker för vuxna för jag hade gärna läst fler!

Förlag: Styxx fantasy (finns dock ej att köpa ny längre)
Utläst: 14 november 2022
Mitt betyg: 4/5