Isbrytare

Jag har aldrig tidigare läst någon av Ohlssons deckare (bara Sjuka själar och någon barnbok) men jag tyckte verkligen om första boken om August Strindberg och har längtat efter denna! Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers.

August har rotat sig mer på Hovenäset, han har köpt ett nytt hus och han har nästan en flickvän. Polisen Maria sover i alla fall hos honom ganska ofta men cyklar hem tidigt på morgonen så ingen ska upptäcka henne. En natt brinner Augusts sjöbod ner tillsammans med pensionären Axels bod vägg i vägg. Axel är dock försvunnen och Maria och kollegan Ray-Ray sätts på utredningen samtidigt som August som vanligt blir med indragen i fallet än vad han vill.

Det är så himla mysiga miljöer i de här böckerna, jag är svag för karga landskap och Hovenäset framstår onekligen som ganska ogästvänligt och vindpinat emellanåt. Det kretsar en hel del kring olika trasiga familjekonstellationer och mitt ibland de fiktiva morden och Augusts charmiga kakbakande handlar det om kvinnomisshandel, homoskam och vanskötsel av barn. Ja, August är kanske för präktig och han är både snäll, rik, gillar litteratur och att stå i köket. Men det måste väl få finnas sådana goda män på vår planet också? Slutet blir nästan för dramatiskt men det leder å andra sidan fram till något bra. Ett plus för att pensionärer tillåts ta plats och dessutom ha ett sexliv. Då tar vi och väntar ett år igen då…

Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst:
30 november 2021
Mitt betyg: 4/5

En smakebit på søndag: Isbrytare

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Veckan har varit intensiv och inleddes med julbord på Ulla Winbladh tillsammans med veganbokcirkeln där vi diskuterade Terapeuten. De flesta tyckte att boken var helt ok men lite ytlig liksom. Maten var god även om jag egentligen inte är något större fan av julbord och jag kan inte säga att det är direkt prisvärt på Ulla Winbladh. Men fint och mysigt är det och det är andra gången vi är där så vi har nästan startat en liten tradition!

I onsdags var jag på författarsamtal med Bianca Kronlöf och jag var helt chockad över hur få som var där. Inte kan vi väl vara så få som gillar henne? Det var engagerande, underhållande och upprörande och jag fick en fin pratstund med henne efteråt när hon signerade. Jag hade tänkt att köpa boken till mig själv men valde istället att låta henne signera den till min sambo. Den vänder sig ju trots allt ändå till män men jag kommer såklart också att läsa den.

Idag är det äntligen dags för min antirasistiska bokcirkel att ses igen. Jag pausade mitt deltagande i alla mina bokcirklar ett tag i höstas men nu är det igång igen och vi ska diskutera första halvan av Främling i vita rum av Lovette Jallow vilket är en omläsning för mig.

Sen har vi julfixat lite men ganska sparsmakat i år; julgardiner och granen, det är de två viktigaste delarna tycker jag. Idag blir det också årets första pepparkakor och glögg (förutom den lilla koppen på julbordet). Jag har velat vänta med julen i år och ska spara julböckerna till december har jag bestämt. Istället har jag läst alla mina bokcirkelböcker och så två favoriter: Elly Griffiths och Kristina Ohlssons senaste om Strindberg. Den började jag på igår och smakbiten kommer ganska tidigt från boken när August är ute med människorna på Hovenäset för att det brunnit bland sjöbodarna men han flippar på den gamla mannen Gunnar och hans attityd. Är inte August liksom bara en drömkille egentligen med hans lugna vänliga sätt, bokintresse och bakande?

– Jag förstår att du är chockad men det är faktiskt inte din sjöbod som brunnit upp i natt, sa han till Gunnar. Om du inte har något vettigt att säga föreslår jag att du håller käften.

Tystnaden som följde var en som August inte skulle glömma.

Alla (utom brandmännen) stannade upp och beskådade det oerhörda som hade hänt: att någon hade satt sig upp mot Hovenäsets okrönte furste.

Gunnar stirrade ordlöst på honom i vad som kändes som en evighet.

– Det är ruter i dig, Strindberg, sa han till sist. Det gillar jag.

Tisdagstips: Deckare som går an

Några av er sitter säkert fortfarande och läser påskekrim-böcker som ni inte hann klart med i påsk. Jag har aldrig varit så förtjust i deckare men har under årens lopp insett att det ändå finns ett par som jag gillar. Viktigt för mig är att det är intressanta karaktärer, jag väljer karaktärsdrivna böcker framför handlingsdrivna alla gånger. Såklart bör det ju ändå vara lite spännande när det är en deckare. Miljöerna och sammanhanget är viktigt också och bidrar till en mer givande läsupplevelse.

  • Ruth Galloway-serien av Elly Griffiths
    Jag älskar att Ruth bor ute på de vindpinade saltängarna, att hon är arkeolog och att hon har en katt med stark personlighet. Det är inte för fallen jag läser böckerna utan för att få veta vad som nu ska hända i Ruths liv, det är som en lång såpopera eller något.
  • Isle of Lewis-trilogin av Peter May
    Var det någon som sa vindpinad? Den här serien gillade jag mest för att jag har en liten Skottland-fetisch, och dessutom ute på några karga öar – I love it! Ska jag vara ärlig så minns jag inte huvudpersonen, men jag åker gärna till Hebriderna någon gång. Däremot blev jag inte alls lika förtjust i den bok som utspelade sig på en kanadensisk ö.
  • Anki Karlsson-serien av Marianne Cedervall
    Det här är ju en mysdeckare och jag har insett att detta är min ingång till fler deckare och att jag nog har många olika serier att upptäcka. Det roliga med den här serien är att den utspelar sig i samma krokar som min pappas hus på Gotland och jag älskar överhuvudtaget Gotlandstemat. Dessutom gillar jag att det handlar om pensionärer och av någon outgrundlig anledning gillar även ateisten jag kyrkinslagen. Det ger någon sån där Midsummer-bykänsla över det hela antar jag.
  • Stormvakt av Kristina Ohlsson
    Alltså, ja, karga öar eller blåsiga ställen är helt klart min favorit och jag har ju gillat Kristina som person hur länge som helst men inte läst hennes andra deckare innan den här kom. Även här är huvudpersonen Strindberg väldigt intressant att följa och jag ser fram emot att lära känna honom bättre i höst när uppföljaren kommer.

Tisdagstips: Avslappnande läsning

Jag fortsätter att gå omkring och känna mig lite halvt hjärntrött och då kan det vara skönt med enkel läsning. Jag försökte lyssna på Klimatsmart och fullkomligt förvirrad men nej, det gick bara inte. Jag tyckte varken om språket, storyn eller uppläsaren. Istället bytte jag till gamla (well, kanske inte gammal) pålitliga Dr. Rangan Chatterjee och började lyssna på Stressbalansen för att se om jag får några tips som jag har nytta av.

I perioder kan man ju vara så där trött att man knappt orkar läsa, så känner jag inte nu, men då är det skönt med enkel läsning där man inte behöver tänka så mycket. Så idag tänkte jag bjussa på några lättsmälta läsningstips!

  • Stormvakt av Kristina Ohlsson
    Jag har inte läst hennes deckare (men kanske borde) utan bara Sjuka själar som jag gillade. Den här blev jag nyfiken på när den släpptes och den var perfekt att läsa i en tillfriskningsperiod. Ett litet deckarfall javisst, och en hel del otrevligheter, men ändå väldigt enkel och avslappnande läsning.
  • Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand
    En riktigt bra, tankeväckande men ändå trivsam feelgood med trovärdiga och intressanta karaktärer. En bra bok för dig som har en lässvacka för den är svår att lägga ifrån sig.
  • Med hjärtat som insats (eller vilken bok som helst) av Simona Ahrnstedt
    Jag älskar verkligen Simonas böcker. En del gillar inte det explicita sexet och så må väl vara men hon har alltid härliga feministiska förebilder, en hel del inkludering och väver i samhällsproblematik på ett underhållande och lättsmält sätt.
  • Queenie av Candice Carty-Williams
    En bok som kanske känns lite fel att ha på en lista för avslappnande läsning då den faktiskt lyfter rasism och gör dig arg. Men den är rappt och ledigt skriven med en hel del humor som balanserar så på det stora hela blir det en positiv läsupplevelse.
  • Tilly och bokvandrarna av Anna James
    En barnbok, javisst men vilken barnbok sen! En helt underbar och magisk historia om en flicka som bor med sina morföräldrar i en bokhandel och där stöter på figurer ur böckernas värld. Du hör ju själv hur bra det är!

 

Stormvakt (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Kristina Ohlsson är en sådan där författare som jag alltid tänker att jag borde läsa något av. Innan den här har jag bara läst någon barnbok och Sjuka själar. Jag ledsnade ju så snabbt på julromaner i december 2020 men ville fortfarande ha något lättläst när jag låg i min sjuksäng. Då föll mina ögon på den här.

Vad handlar den om?
August Strindberg är en Stureplansglidare och finansman som lämnar allt för att flytta till sin barndoms västkust. Där har han köpt en f.d. begravningsfirma vilken han ska göra om till second hand-affär men p.g.a. att det huset behöver fixas i ordning så hyr han ett annat hus att bo i. Samma natt som August anländer ner till Hovenäset försvinner läraren Agnes spårlöst. På något sätt lyckas August bli inblandad i utredningen och han kan hjälpa den sympatiska polisen Maria mer än han vet.

Vad tyckte jag?
Det här var precis vad jag behövde och så bra! Jag låg och läste långt efter midnatt och läste ut boken redan nästa förmiddag. Boken är en mysdeckare eller en blandning av feelgood och deckare. Den är fri från blodiga onödiga detaljer men full av charmiga karaktärer och en hel del spänning. Dessutom är den inte alls lättsam rakt igenom utan snuddar vid både hemskheter och tabun. Jag har ingen koppling till västkusten själv men jag får en väldigt klar bild över hur det ser ut i samhället och med de små fiskebodarna. Jag blev riktigt förtjust i den här boken och kommer lätt att läsa nästa bok om August också!

Utläst: 12 december 2020
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Sjuka själar (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag tror att jag köpte den här när jag var på en författarkväll med Piratförlaget. Jag har ju aldrig varit jätteförtjust i deckare men tyckte Kristina hade en sådan härlig personlighet att jag gärna vile läsa något av henne. Den här var mer åt skräck-thriller-hållet.

Vad handlar den om?
Om en ung kille som försvinner och sedan återvänder men utan vännerna som också försvann. Han minns ingenting men andra tror det. Också om ett par som flyttar in i en creepy prästgård.

Vad tyckte jag?
Jag tittade ju precis på Dublin Murders här från sjuksängen och insåg nu att både French första bok (som tv-serien bygger på) och den här handlar om tre personer som försvinner och endast en kommer åter. Men det finns säkert flera böcker med den ploten och den är ju onekligen bra. För det finns ett begynnande vansinne hos den som vet att den varit med om något men för allt i världen inte kan frammana det och likaså hos de anhöriga till de som aldrig kom tillbaka vilka såklart tror att det är återvändaren som är skurken.

Dessvärre minns jag väldigt lite, jag vet att jag sträckläste boken och tyckte mycket om den och att slutet var bra. Tror jag. Jag har någon känsla kvar från slutet som jag inte riktigt kan definiera. En av fördelarna med dåligt minne är ju att jag kan läsa om den och säkert inte minnas slutet förrän jag är där igen. En nackdel är att det vore trevligt att minnas det man läst eftersom det ändå finns så mycket annat att läsa. Jag kanske borde ge Ohlsson fler chanser? Hennes barnböcker har jag gillat. Men bara det är inte handlar om operaälskande kommissarier och involverar ett gottande i kvinnomord. Vad säger du som läst hennes deckare?

Utläst: 23 februari 2018
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Ett testamente från helvetet

I mars 2017 gick jag på en författarkväll hos Piratförlaget. Anledningen till att jag gick heter Sara Lövestam men Kristina Ohlsson var också en av författarna på scen den kvällen. Jag är ju inte särskilt förtjust i deckare men jag tyckte Kristina var en väldigt cool och underhållande person att lyssna till! Jag köpte några av hennes barnböcker och fick den här novellen i  en goodie bag.

En ung kvinna försvinner spårlöst strax innan ett möte med hennes advokat där hon ska ordna ett testamente. Hon känner sig hotad av sin f.d. pojkvän, en psykopat, och vill berätta sanningen om honom i sitt testamente ifall att han lyckas döda henne. Hennes advokat tar på sig att hitta henne men det går inte riktigt som han tänkt sig.

Det här är en bra novell med skruv på rätta stället och ett äkta novellslut. Det är en Twilight Zone-känsla över den och när du läst klart vet du inte riktigt vad du eg. läste.

Utläst: 26 februari 2019
Mitt betyg: 3/5
Köp på Adlibris eller Bokus