Etikett: olga tokarczuk

Tisdagtrion: Runt Östersjön

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg14 kommentarer

Ugglan och bokens Tisdagstrion handlar om att tipsa om tre böcker på veckans tema och att ta del av andra deltagares tips.

Veckans tema: Runt Östersjön

Jag har plockat fram några favoriter runtom Östersjön och bifogat små citat från mina recensioner!

Modersmjölken av Nora Ikstena blev jag nästintill golvad av, den var ruskigt bra och intressant! ”En synnerligen intressant berättelse som dels skildrar uppväxten med en deprimerad mor men också ger oss en ovärderlig insiderrapport från den sovjetiska staten.” Lettland

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk har jag kanske redan haft med i en trio i år? Men den är väl värd att komma igen! ”Jag blev verkligen imponerad av Tokarczuks berättarstil och förmåga att väva fram en sådan story. Jag gillade också hur hon fick mig att skratta utan att det var krystat och sen det bästa av allt; hon fick mig att googla på sådant som om det var sant att djur kallades till rättegångar på medeltiden för att de ansågs ha gjort sig skyldiga till brott? (japp, det var sant)” Polen

Körsbärslandet av Dorte Hansen har jag också redan haft med. Haha, favoriter sa jag ju! ”Rekommenderas till dig som har en lässvacka, gillar karaktärsdrivna böcker, är en sucker för vackra omslag eller vill lära dig några fraser på plattyska!” Tyskland

Tisdagtrion: Över eller under i titeln

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg15 kommentarer

Ugglan och bokens Tisdagstrion handlar om att tipsa om tre böcker på veckans tema och att ta del av andra deltagares tips.

Veckans tema: Över eller under i titeln

Det är tur att man kan söka på bloggen för på rak arm kom jag inte på en enda bok. Tyvärr tycker jag dock att det fungerar dåligt att söka med bloggens sökmotor men bland etiketter gick det bättre! Ala böcker idag har öppnat upp mina ögon för nya genrer/format.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk fullkomligt älskade jag. Trots att jag lyssnade på den! Det var inte som ljudbok utan en radioföljetong och jag blev helt knockad av den. Den gjorde också att jag ändrade inställning till ljudböcker och blev mer positiv efter att ha varit anti så länge.

Överenskommelser av Simona Ahrnstedt var min första romancebok och som jag älskade den. Jag tycker fortfarande att Beatrice är supercool och jag läser alltid varenda bok av Simona så snart jag kan efter att de getts ut.

Flickan under jorden av Elly Griffiths gjorde att jag till sist motvilligt gav med mig om att deckare gick att läsa. Men fortfarande så ska det vara en deckare där karaktären och dess utveckling står i centrum och noir-deckare med skändade kvinnolik går fetbort.

Tisdagstips: Tankekrävande läsning

Den Av bokdivisioneni Boktips & tipslistorLämna en kommentar

Förra veckan tipsade jag om lättsam, avslappnande läsning och jag är inte direkt särskilt mycket piggare just nu men tänkte ändå tipsa om lite mer krävande läsning vilket ger väldigt mycket när man väl orkar med den! Nu är det inte så jätteofta jag läser den här typen av böcker kanske, det känns som att det är lätt hänt att det hamnar ett par bland hyllvärmarna.

  • Löparna av Olga Tokarczuk
    En bok som jag var tvungen att läsa långsamt och i små doser för att liksom suga på varje del. Boken består liksom av olika delar, händelser och fragment där vissa knyts samman men andra inte och du undrar lite efteråt vad du egentligen läste.
  • 2666 av Roberto Bolaño
    Alltså, herregud, den här boken. Som jag fick tvinga mig igenom den, jag skummade vissa delar där kvinnomord uppräknades och jag blev galen på hur Bolaño broderade ut bihistorier vilka sedan inte hade något syfte för storyn. Märklig räcker inte riktigt för att beskriva den, jag kan inte direkt rekommendera den men ändå kommer jag minnas den för resten av livet.
  • Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami
    Kanske egentligen inte en så jättekomplicerad bok förutom att verkligheten är lös i kanterna och långa detaljerade krigsskildringar. En av mina mest fascinerande läsupplevelser och en av de böcker som verkligen fick mig att hitta tillbaka till bokvärlden efter flera års frånvaro.
  • A Game of Thrones av George R.R. Martin
    Jag har inte läst mycket fantasy men kan tänka mig att fantasyepos lätt tenderar at bli komplicerade eftersom det är nya världar, nya arter och oändliga uppdrag att utföra. Sagan om ringen är faktiskt rätt enkel i jämförelse med den här serien som innehåller så många karaktärer, ränker och vändningar. Men åh så jag älskade böckerna!
  • Wolf Hall av Hilary Mantel
    En bok som var så svårläst att jag faktiskt lade den åt sidan när jag skulle läsa den till en bokcirkel och den står kvar bland mina hyllvärmare ännu. Nu tror jag inte att den är omöjlig men jag tänker att jag måste vara pigg och ha gott om tid för läsningen och de två sakerna inträffar sällan samtidigt numera. 🙂 Men en dag så händer det!

 

Tisdagstips: Fem bra bokcirkelböcker

Den Av bokdivisioneni Boktips & tipslistor1 kommentar

Jag tänkte bjuda på lite boktips på tisdagar här på bloggen i år. Det kan vara både tipslistor, enstaka böcker, något annat bokrelaterat eller kanske t.o.m. något helt obokligt. Jag har ingen plan utan vi kör bara!

Kanske har du tänkt att börja bokcirkla i år? Det är superkul att göra just det och så kul att jag helt plötsligt satt med tre bokcirklar! Jag erkänner att tre är lite för mycket men det går att påverka både datum och val av bok i varierande grad i dem så oftast går det ganska bra. Den äldsta cirkeln är sju år gammal och den prioriterar jag högst. Sen startade jag en egen med fokus att läsa och diskutera feministiska aspekter och den vill jag såklart vara med i. Om jag inte riktigt hinner med så är det alltid den tredje cirkeln som får stryka på foten. I den är vi alla veganer och det var riktigt roligt att gå ut och äta tillsammans på träffarna innan covid. Helst vill jag hinna med alla men ibland går det bara inte. Alla cirklar sker dock online just nu.

Här följer tips på några av de bättre bokcirkelböckerna vi läst:

  • Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid
    Den här boken skapar diskussion både för att hälften alltid hatar och hälften älskar den. Dessutom tycker några att Johanna är sjukt irrationell och skitjobbig medan andra tycker att hon agerar fullt logiskt i sin svartsjuka.
  • Tre kvinnor av Lisa Taddeo
    Kanske inte egentligen den bästa boken men en som väckte många tankar, funderingar och känslor hos oss och det var både intressant att diskutera personerna den handlar om samt författaren själv och hennes avsikter med boken.
  • Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk
    Framförallt så pratade vi Janina när den här boken avhandlades. Hon är en så extremt intressant karaktär! Sen så är hela historien rätt makalös och det finns många roliga detaljer att fastna vid och diskutera.
  • Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro
    En väldigt bra bok där en av våra största diskussioner handlade om huruvida butlern var sympatisk eller ej. 🙂 Men den här boken rymmer mycket, både på det känslomässiga personliga planet och det världspolitiska. Rekommenderas!
  • Små eldar överallt av Celeste Ng
    En bok som också rymmer många ämnen på olika plan. Många etiska och sociala frågor att ta upp och diskutera kring. En spännande historia som samtidigt är svår och tragisk. Karaktärerna är djupa och det finns en stor skillnaden mellan den utåt visade ytan och den verkliga inre människan.

Löparna

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Precis lagom innan bokrean bestämde vi oss i Feministiska bokcirkeln att läsa Löparna som nästa bok och den fanns ju så lägligt med på rean. Annars är jag alltid för böcker som finns som pocket eller e-bok på bibblan för att alla ska ha råd med den. Och för att jag själv inte är så förtjust i att köpa på mig en massa inbundna böcker. Jag älskade hur som helst Styr din plog över de dödas ben och såg fram emot denna.

Den kallas roman i bokhandeln men det är någon slags blandning av essäer och noveller. Jag kategoriserade den novellsamling i min månadssummering men det känns inte riktigt rätt. Den är helt enkel odefinierbar. Vissa karaktärer återkommer men de allra flesta inte. Istället är det gemensamma teman som anatomiska preparat livet, döden och att hela tiden ständigt vara i rörelse som utgör ramen. Jag hade t.ex. inte en aning om att det finns så många anatomiska muséer runt om i världen.

Det är en märklig bok och inledningsvis hetsläste jag den vilket alltid är min plan A för böcker. Jag tyckte den var lite knepig och hann inte klart till bokcirkeln. Sen lät jag den ligga och mogna lite tills en bit in i min semester. Den här gången läste jag den långsammare och la ner den emellanåt. Nu älskade jag den istället. Nästan varenda stycke innehåller något särdeles och den är så full av bisarra fakta, förunderliga tankar och karameller att suga på. Jag skulle nog vilja läsa om den någon gång för att ta det hela ett varv till liksom.

Vad Tokarczuk vill säga med den här boken har jag dock ingen aning om. Att man bör vara i rörelse för att inte stagnera och förfalla kanske? Och inte specifikt i fysisk rörelse men att ständigt sträva efter att utvecklas. Jag uppskattar författare som kan få mig intresserad av de mest, för mig, konstiga saker så som Tokarczuk gör här med allt sitt prat om anatomiska preparat och som Murakami gjorde med både brunnar och krigshistorier i Fågeln som vrider upp världen. Hon är väl värd sitt Nobelpris och jag läser gärna mer framöver.

Utläst: 24 juni 2020
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Styr din plog över de dödas ben

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

I januari så röstade vi fram den här i Veganbokcirkeln som nästa bok. Jag hade precis beslutat mig för att börja promenera hem från jobbet varenda dag efter jullovet och den här boken var lite svår att få tag i så jag bestämde mig för att testa att lyssna på den då den gick som radioföljetong på SR.

Janina Duszejko bor ute på den polska landsbygden i ett sommarstugeområde. Hon försörjer sig genom att dels se efter de andras sommarstugor under vintrarna, dels genom att undervisa några timmar i engelska. Hon översätter också poeten Blake tillsammans med en vän och så ögnar hon mycket tid åt astrologi. En tidig vintermorgon kommer en av hennes få permanentboende grannar och knackar på för att meddela att en annan granne är död. Det här är det första dödsfallet som sker och snart har Janina en egen teori om vad det är som sker.

Låt dig nu inte luras att tro att det här är en simpel deckare. Åh nej. Det är en fantastisk berättelse som är humoristisk, innehållsrik och för den delen med en dos spänning. Karaktärerna är härliga och särskilt Janina. Hon tror på sin sak och är full av övertygelser, tankar och idéer. Hon är rådig, intressant och väldigt rolig. Det är fantastiskt att läsa om hur hon namnger folk vilket jag gav ett smakprov på här.

Roligt var det också att jag tyckte så mycket om att lyssna på boken. Jag har, med förvisso bara tre lyssnade titlar i bagaget, inte varit något fan av ljudböcker men den här inläsningen med ett uns av dramatisering och lysande musikval var verkligen en fröjd att lyssna på.

De i bokcirkeln som hade läst boken tyckte att det var lite väl långa meningar ibland men det var ju inget jag märkte av. Sen var det lite fina illustrationer i boken som jag missade. Å andra sidan är den så snygg att jag kanske borde köpa ett ex och ha i hyllan? Jag blev verkligen imponerad av Tokarczuks berättarstil och förmåga att väva fram en sådan story. Jag gillade också hur hon fick mig att skratta utan att det var krystat och sen det bästa av allt; hon fick mig att googla på sådant som om det var sant att djur kallades till rättegångar på medeltiden för att de ansågs ha gjort sig skyldiga till brott? (japp, det var sant)

Promenaderna då? Jodå, dem fortsatte jag med varenda dag hela terminen utom de gånger jag hade något möte i stan eller så.

Utläst: 11 februari 2020
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

En smakebit på søndag: Löparna

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg6 kommentarer

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Jag har varit extremt trött den här veckan men nu i slutet av helgen så känns det bättre. Jag har smygit igång en ny runstreak och hoppas på att få hålla i den ett tag. I veckan som kommer har jag två bokcirklar, dels en om Jag for ner till bror som jag redan läst och så en om Löparna. Jag plockade upp den igår och tänkte bingeläsa men det är inte riktigt en sån typ av bok. För att vara helt ärlig så har jag inte en aning om vad det ens är för nån slags bok. Jag har aldrig varit med om maken till besynnerlig bok. Att försöka beskriva vad den handlar om är omöjligt.

Jag har tidigare läst, eller lyssnat till, Styr din plog över de dödas ben som jag tyckte mycket om. De är inte alls särskilt lika varandra förutom att det finns små illustrationer här och var. I Löparna är det olika kartor från en gammal spännande kartbok. Det är svårt att hitta ett stycke som talar för boken då den består av många korta helt olika delar så jag plockar bara ett där de faktiskt är på Arlanda.

Ingen väninna. Jag stötte ihop med henne på Arlanda – världens enda flygplats med trägolv; vacker parkett av mörk ek, välslipade, noggrant utformade, smala plankor – lätt räknat några hektar norrländsk skog.

[…] För att få igång ett samtal hasplade jag ur mig något om synd på så mycket skog bara för et flygplatsgolv.

Hon svarade: Jag har hört att man vid byggandet av flygplatser måste offra ett levande väsen. För att det inte ska bli någon katastrof.

En smakebit på søndag: Styr din plog över de dödas ben

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg21 kommentarer

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Oj, vad det märktes att jobbet dragit igång. Helt plötsligt hann jag inte med bloggen lika bra! En annan värdelös sak är att jag känt mig lite potentiellt ofrisk under helgen. Inte sjuk men inte heller helt frisk. Jag trodde verkligen att jag skulle klara det den här gången. Två veckor, knappt, fick jag njuta av att vara ordentligt frisk i alla fall!

Jag har på sistone promenerat en hel del och testade därför att börja lyssna på Styr din plog över de dödas ben som ju finns som radioföljetong hos SR P1 då jag har ganska många böcker att hinna med just nu. Jag har vid ett par tidigare tillfällen berättat om hur jag inte gillar ljudböcker, jag har testat tre stycken och bara gillat God Jul inläst av Jonas Karlsson själv. Det som är svårt är framförallt att jag inte klarar av att bara sitta och lyssna utan då börjar jag pilla med något och så tappar jag fokus. Men när jag promenerar så kan jag ju inte direkt göra något så då lyssnar jag mycket mer aktivt. Jag gillar också inläsningen och jag uppskattar t.o.m. musiken som kommer i slutet av varje avsnitt. Att de inleds med en sammanfattning gör också att jag bättre minns vad det handlar om så den här gången passade det verkligen helt rätt med en ljudbok! Men det är ju aldrig försent att tänka om och lära sig gilla nya saker.

Sen gillar jag verkligen att umgås med mig själv och mina tankar när jag är ute men det gör jag ju när jag springer, jag har aldrig musik eller något då, så jag kan nog offra en och annan promenad på ljudböcker. 🙂

Boken handlar om Janina som bor i en liten by på polska landsbygden. En natt knackar hennes granne, Tröger, på och säger att den andra grannen, Storfot, dött. De går dit tillsammans för att göra honom lite mer respektabel innan de ska försöka få dit polisen och sen går de ner till Tröger där Storfots hund är just nu. Tröger funderar på vad han ska kalla henne och Janina gillar inte hans förslag men säger inget först. Hennes tankar rinner iväg:

Vad är det för brist på uppfinningsrikedom egentligen, detta med officiella namn och efternamn. Omöjliga att lägga på minnet, helt utan koppling till personen ifråga och så banala att det är lögn att komma ihåg dem. Dessutom har varje generation sina moden och plötsligt ska alla heta Margareta, Patrik, eller gud förbjude, Janina.

Därför försöker jag undvika att använda namn utan tar istället till benämningar, såna som kommer till mig av sig själva när jag ser någon för första gången. Det är jag övertygad om är det ärligaste sättet att använda språket. Inte att slänga sig med ord där betydelsen nästan helt gått bort i tvätten.

Som ni kan ana så är det såklart Janina själv som gett både Tröger och Storfot deras benämningar.

Observera att jag transkriberat citatet själv så det kan förekomma ”felhörningar”.