Etikett: rabén & sjögren

Berättelsen om Sverige

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner2 kommentarer

För lite drygt tre år sedan plockade jag den här bland utgallrade böcker hos Medioteket i Stockholm där jag gick på en jobbkurs. Jag visste nog inte riktigt vad den handlade om men kände på mig att den var vettig och intressant.

Boken vänder sig till unga vuxna och skrevs inför valet 2018, därför är den minst lika aktuell i år men även alla dagar där emellan. Lundberg går igenom demokratins grunder, hur regering och riksdag fungerar men också vilket inflytande andra aktörer som media, föreningar och sociala rörelser har. Han intervjuar olika personer som har en önskan att förändra samhället och som valt att engagera sig på olika sätt; politiskt, i företag, i organisationer, influencers etc. Sakliga fakta blandas med olika berättelser från människor runt om i landet. Han vänder sig både till den som är ganska ny i landet och den som är född här. Boken är väldigt lättläst men ändå engagerande och intressant och den borde läsas av alla gymnasieelever och tas upp till diskussion.

Det är nog ganska många människor runtom i Sverige som tycker att saker och ting fungerar dåligt men få orkar engagera sig för förändring. Sen är det såklart ett litet hinder att de som faktiskt orkar vara aktiva ibland har helt motstående synpunkter. Men ju mer folk pratar med varandra och förklarar hur de tänker och önskar desto mer förståelse får vi för varandra och kanske kan vi där hitta nya vägar tillsammans. Lundbergs bok är helt klart en liten spark i baken och en uppmuntran att försöka åstadkomma förändring.

Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 30 december 2021
Mitt betyg: 4/5

Grim

Den Av bokdivisioneni Betyg 5, Recensioner1 kommentar

(Den här recensionen är redan publicerad på Barnboksprat men eftersom boken var så galet bra så ville jag ha med den här på min egen blogg också då vi har lite olika målgrupper.)

Grim är namnet på sångaren i death metal-bandet Dark Cruelty. Han som dog blott 19 år gammal och på ett oförklarligt sätt. Kasper är 18 år gammal och namngiven efter Grim. Hans pappa var nämligen den som startade bandet och Kasper föddes dagen emellan Grims födelsedag och dödsdag.

Kasper sommarjobbar på Gröna Lund där han får sin drömplacering på spökhuset och lär känna Iris som är ett stort Dark Cruelty-fan. Han har haft det tufft och har minst sagt en låg tro på sig själv. Han lever alldeles för mycket uppe i huvudet och jag vill ge honom en bonad där det står ”Tro inte på allt du tänker”.

Parallellt med Kaspers nutidsstory så följer vi hans pappa Håkan som 30 år tidigare är med och startar ett av Sveriges första death metal-band och lägger grunden till hela den svenska dödsmetallscenen. Grim går med i bandet och lyfter det till oanade höjder men allt tar abrupt slut när han dör.

Något med Grims död drar i Kasper och han blir mer och mer besatt av att ta reda på vad det var som egentligen hände. Även fast det påverkar honom själv alldeles för mycket.

Alltså, den här boken är så fantastiskt bra! De två parallella berättelserna är bägge lika spännande och tillsammans blir de hisnande. Lager efter lager skalas av och vi får långsamt veta mer om både Grim, Håkan och Kasper. Jag gillar också hur berättelsen kompletteras av transkriberade intervjuer, samtalstrådar från olika forum, låttexter och fanzinetexter. Det känns äkta fastän det är fiktivt.

Alla karaktärer är så sköna och mångfalden finns där helt naturligt men möjligtvis att jag tänker att de vuxna runtomkring ungdomarna är för goda. Jo, där finns något enstaka rötägg men alla är verkligen hyvens och förstående och inlyssnande. Å andra sidan känns det riktigt skönt att Kasper får ha alla de här bra vuxna runtomkring sig. Jag hade nog velat ha lite mer om Ossian också om jag fått välja.

För mig personligen blir boken extra läsvärd då jag liksom Kasper gått på Fredrika Bremer-gymnasiet i Handen så jag är bekant med omgivningarna han beskriver. Jag var varken hårdrockare eller dödsmetallare men däremot depprockare och sedermera punkare så jag är också ganska väl inkörd i det här med att tillhöra en subkultur; att läsa fanzines, spela i band, göra demokassetter samt spela på fritidsgårdar. Och nåväl, jag hade ju dödsmetallvänner och lyssnade på en och annan dödsmetallskiva också där Unleashed’s debutskiva Where No Life Dwells var en favorit.

Men framförallt så blir jag så himla berörd av Grim. Mer än en gång får jag tårar i ögonen, jag lider med den psykiska ohälsan och jag hejar på när det är toppar. Som t.ex. när Kasper får chansen att hämnas på taskiga f.d. polare i spökhuset. Det är också fascinerande att läsa om hur det går till att jobba i spökhuset och såklart att nörda ner sig i dödsmetallvärlden. Jag älskar människor som brinner för något och smittas lätt av intresset när jag läser om sådant. Så nu tar jag och lyssnar på lite dödsmetall medan du springer iväg och köper Grim för det här en bok som du bara måste läsa.

Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 7 november 2021
Mitt betyg: 5/5

Moder Justitia

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Jag minns inte alls hur det kom sig att jag läste denna. Jag vet att jag såg den på Feministisk marknad på Nalen i december 2018 men då hade jag den redan i min ägo. Någon hade förmodligen tipsat mig någonstans så att jag blev nyfiken i alla fall.

Poesi har aldrig varit min grej. Jag som alltid hade högsta betyg i svenska under skolåren hade ändå två stora stötestenar: litteraturhistoria och poesi. Det är väl det här med analys som jag inte bemästrar. Jag är generellt ganska positiv till det mesta jag läser och när folk börjar prata om otrovärdiga karaktärer etc. känner jag mig allt som oftast som ett frågetecken. Jag bara slukar orden och berättelsen. Men poesi är liksom bara en massa lösryckta fraser och ord staplade på varandra. Det ska vara fyndigt och underfundigt och svårmodigt och folk skriver aldrig det de menar.

Men av någon anledning gav jag alltså Ida Eklöf en chans och det ångrar jag inte. Många av de här dikterna kunde jag faktiskt förstå! Hon skriver i huvudsak i två spår: Psykisk ohälsa och feminism, men även några knasroliga och några mer romantiska dikter finns att läsa.

Psykisk ohälsa har jag aldrig direkt lidit av även om jag såklart kan känna mig nere emellanåt, men inte så där att allt är nattsvart etc. Jag är generellt positiv även till livet och behöver väldigt lite för att känna mig tillfreds. Jag har t.o.m. fått höra, av någon mindre trevlig, att jag skulle kunna sitta hemma och käka wellpapp och vara nöjd med det. Tja, kanske det? Alltid när mina elever frågar mig om min favoritmat så svarar jag: den som någon annan lagat. Sen vad det är spelar inte så stor roll. Men de är ändå bra de här lite deppiga dikterna och jag kan känna lite av mörkret som förmedlas.

november

Det är nu vi inte ska dö.
Vi ska inte dö.
Det är bara lite snö.
Eller mycket.
Det är bara lite mörkt.
Eller mycket.
Men det blir ljusare igen.

Det är nu vi inte ska dö.
I år igen.
Men hålla oss för skratt.

De feministiska dikter uppskattar jag verkligen. De är ofta roliga och hade platsat i ett Liv Strömquist-album. Ida Eklöf känns ung och arg på gubbväldet och alla orättvisor i samhället. Jag är måhända inte så jätteung längre men kan relatera hårt till allt annat.

VARNING!

Utfärdar varning för några av
världens giftigaste (av)arter:

funktionalitetsn-orm
vithetsn-orm
heteron-orm
mansn-orm
köttn-orm
byx-orm

Observera att den sistnämnda är särskilt svårtämjd
o ej kan ställas till svars pga
drivs av NATURLIG instinkt
o husse är svårt ding i kolan

Efter att ha läst och uppskattat denna hoppades jag att det skulle vara en ingång till mer poesi men nä, så har det inte blivit. Nu när jag läser om några av dem så finns där ju ändå någonting. De väcker små tankar och känslor liksom. Det känns som att de växer när jag läser dem igen och igen och kanske är det så jag bör göra?

Jag har länge tänkt att jag kanske borde ge Athena Farrokhzad en chans? Jag gillade också en uppläsning av Rudy Francisco jag såg på sidan Button Poetry på fb och är lite nyfiken på hans debut Helium som kom för några år sedan. Kanske är det spoken word som är mer min grej? Jag vägrar i alla fall att för evigt avskriva poesin från mitt wellpappliv.

Utläst: 20 december 2018
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Norra Latin

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Jag hade länge velat läsa Norra Latin och blev glad när jag fick ärva den av en bokcirkelvän sommaren 2018. Sen dröjde det drygt två år innan den lästes men det blir ju lätt så. En bra grej med det var att den hunnit bli en hyllvärmare så jag fick extrapoäng i mitt eget påhittade system. 🙂

Norra Latin utspelar sig i en fiktiv värld där Norra Latin fortfarande är en gymnasieskola och det finns en väldigt populär teaterlinje där. In på denna skola kommer bl.a. Clea, den festande kändisdottern med en skådespelarmamma, och mer seriösa Tamar från Östersund med skådespelardrömmar. Boken berättas växelvis från deras respektive synvinkel.  På intagningsprovet är Tamar så nervös att hon ber högre makter om hjälp. Föga anade hon att detta väckte en ondska i skolan som länge slumrat där.

Boken inleds med en scen från slutet så berättelsen som växer fram blir en bakgrund och förklaring till vad det var som egentligen hände. Parallellt med skolans mysterium lär vi känna tjejerna och deras tonårsliv bättre. Tamar har alltid haft lätt för att få kompisar och hängt med sitt lilla gäng men i Stockholm har hon svårt att finna vänner och sin plats i skolans hierarki. Alla andra verkar liksom redan höra ihop. Clea, hennes pojkvän Tim och deras bästa vänner är redan en del av societeten och de festar och tar inte skolan så seriöst. Samtidigt har de en massa andra problem med frånvarande fäder etc.

Det här är lite löjligt men jag har svårt att sympatisera med Clea och hennes vänner, trots att jag förstår att de egentligen inte mår så bra. Jag har bara alltid haft lite svårt för folk som anser att de är något speciellt eller förmer. Samtidigt skriker jag bara nej, nej, nej när hon dansar efter Tims pipa och vill öppna hennes ögon. Men såklart växer Clea och det blir ganska bra till sist.

Själva boken tycker jag dock om och det är en bra skildring av olika ungdomar och de problem de möter. Språket är som alltid trovärdigt och jag älskar små researchdetaljer som att dagstidningarna på 40-talet rapporterade om gymnasisters bandymatcher. För jag antar att det är sant. Världen var inte lika stor då och utrikeskorrespondensen inte så snabb. Sättet hon blandar modernt ungdomsliv med mer uråldriga riter och mystiska ondskefulla händelser är precis lika bra som i Engelforstrilogin. Men det är inte en läskig skräckbok utan mer magi och lite rysligheter. Den verkliga världen är för den delen rätt otäck ibland den med. Sara är lätt på min lista över favvoförfattare och jag kommer lätt att läsa allt hon ger ut fastän jag tillstår att jag inte läst hennes barnböcker. Ännu.

Utläst: 12 september 2020
Mitt betyg: 4/5

Slutet

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner2 kommentarer

Titel: Slutet
Författare: Mats Strandberg

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 511
Utgivningsår: 2018

Utläst: 30 oktober 2018
Mitt betyg: 4/5

Fick frågan om jag ville läsa den här. Well, duh. Det är nästan så att jag skulle läsa en fackbok om bilar om Strandberg skrivit den. Nästan. Jag är sjukt ointresserad av bilar (förutom Christine!) så snälla Mats, skriv något annat! 

För dig som har missat det så handlar Slutet om den sista tiden i livet innan en komet inträder i jordens atmosfär och allt levande på jorden förintas. I centrum står Simon och Lucinda. Två sjuttonåriga ungdomar och människorna runtomkring dem. ”Vad gör de då den sista tiden?” frågade en kursare när jag försökte sälja in boken till henne. Tja, en del festar och kravallar, några fortsätter jobba, andra ägnar sig åt familjen, några vänder sig mer eller mindre slaviskt till Gud och åter andra är kometförnekare.

Vad hade jag gjort? Velat vara med familjen såklart men hade mina tonårsbarn velat vara med mig eller sina vänner? Hade jag som stor ateist gått till kyrkan för att känna samhörighet med andra? Viket projekt hade jag startat för att skapa mening åt den sista tiden? Hade jag gjort en bucket list? Jag som egentligen är mest nöjd med att bara gå hemma och skrota.

Slutet väcker ångest, främst dödsångest vilket jag inte har så ofta. Det kommer någon gång ibland när jag ska sova men jag är bra på att snabbt tänka på annat. Alla barn som inte får växa upp och Lucindas lillasyster som vill fira jul en sista gång, mitt i juli.

Berättelsen handlar också om klimatet och Strandberg har ju sagt i intervjuer att skrivandet av den här boken var ett sätt för honom att hantera sin klimatångest. Jag erkänner lite motvilligt att jag nog kunde göra mer för klimatet än vad jag gör. Trots en 3-årig miljöutbildning i bagaget, vilket var så länge sedan att de flesta kunskaper fallit i glömska, så gör jag nog fel ibland. Man kan ju i och för sig fokusera på vad jag gör rätt också; flyger extremt sällan, har inte bil, äter växtbaserat etc. Jag brukar få ganska låga siffror på såna där ”kolla din klimatpåverkan-test”. Men det ä r sjukt lätt att bara blunda lite eftersom att effekten av dina handlingar inte kommer synligt och direkt.

Slutet marknadsförs som en bok för unga vuxna men den är också för gamla vuxna, medelålders vuxna och alla andra vuxna däremellan. Förutom ångest så innehåller boken kärlek, ungdomlig osäkerhet, en bufflig men kärleksfull landseer samt en och annan tonårsfylla. En hel del fyllor faktiskt. Köp den till din tonåring i julklapp men läs den i smyg innan du slår in den. Och när tonåringen läst den så ger ni den till en äldre släkting. Sprid ordet ty jordens undergång må komma men vi kan fortfarande fördröja den!

Alice – världens sötaste landseer, numera i himlen

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplar!

Cirkeln (omläsning)

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner1 kommentar

cirkeln_filmpocketTitel: Cirkeln
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 520
Utgivningsår: 2015 (Originalutgåva 2011)

Utläst: 20 februari 2015
Mitt betyg: 4/5

Det här är bloggens första omläsningsrecension och jag vet inte om alla omläsningar kommer att generera recensioner men då jag hade så lite att skriva efter första läsningen (förutom att det var en meget, meget bra bok om häxor) så ville jag ge mig själv en ny chans med denna bok helt enkelt. Lite roligt är att jag läste ut boken den 17 februari 2013 första gången så det har gått nästan exakt två år sedan dess. Anledningen till att omläsningen skedde just nu är såklart att jag ska gå och titta på filmen i veckan som kommer.

Vi befinner oss i Engelsfors, en gammal bruksort ute i skogen och en håla ingen gärna vill stanna i. Ett par veckor in på höstterminen hittas gotharen/emokillen* Elias död på en av skoltoaletterna av hans bästa kompis Linnéa och plugghästen Minoo. Självmord säger man men Linnéa bara vet att det inte är så.

En natt vaknar Minoo av att hon står i pyjamas i trädgården och ser att månen är blodröd. Hennes fötter rör sig av sig själva och hon har inget annat val än att låta sig styras av dem. De tar henne till Kärrgruvan, den sedan länge igenbommade folkparken, och när hon kommer dit möter hon skolans vaktmästare Nicolaus som hävdar att hon är Den utvalda och han hennes ledsagare. Utvald för vad minns han dock inte. Minoo tänker gå hem men en efter en kommer plötsligt den snygga partytjejen Vanessa, den mobbade Anna-Karin, den ordentliga Rebecka, sen Linnéa och till sist mobbaren Ida.

De får veta att de alla är Den utvalda och att det är de tillsammans som har ett uppdrag att bekämpa ondskan. De var sju från början men striden har redan börjat och de måste hålla ihop fastän deras vänskap måste döljas. Några av tjejerna har redan upptäckt att de har vissa förmågor och de får snart veta att de är häxor i en värld där de inte kan lita på någon annan än varandra. Någon vill dem illa och vad innebär egentligen uppdraget?

Jag funderade en del under omläsningen på VAD det egentligen är som gör boken så bra. Jag älskar magisk realism och urban fantasy och tar du bort de övernaturliga inslagen i den här boken så är det just en fantastisk skildring av några tonårstjejers vardag med allt vad det kan innebära när det gäller skola, familj, vänner, kärlek, social status, självbild och olika problem, och dessutom alla dessa tankar som karaktärerna går runt med. Ovanpå detta hamnar sedan det magiska inslaget där de visar sig vara häxor som besitter olika element och bemästrar olika krafter och så måste de bekämpa ondskan! Boken står för sig själv i bägge sina delar – den socialrealistiska och fantastiken – och det är nog det som gör den så bra. Man kan tycka att karaktärerna är väldigt klyschiga och särskilt Linnéas bakgrund men allting fördjupas längs vägen och summan av det hela blir trovärdigt.

Språket är riktigt flytande och nu var det förvisso en tjugo år sedan jag själv gick i gymnasiet men dialogerna känns väldigt autentiska. Tjockleken behöver inte alls avskräcka den läsovane för boken är så sjukt snabbläst och läses med fördel i ett svep. Något jag inte reflekterade över vid första läsningen är att Ida knappt är med alls i denna första del medan de övriga presenteras ganska så väl. Det enda jag inte riktigt greppar är hur Minoo plötsligt förstår det hon inser mot slutet. Nu ska det bli fantastiskt intressant att kolla på filmen också och sen ska jag läsa om Eld och Nyckeln när jag ändå håller på!

*på ”min” tid var man (jag) depprockare eller svartrockare så jag har inte riktigt lärt mig dessa nya beteckningar ännu/mvh supergammal-snart40

Köp på Adlibris eller Bokus

Berättelser från Engelsfors

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

berattelser-fran-engelsforsTitel: Berättelser från Engelsfors
Författare: Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg m.fl
Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 112
Utgivningsår: 2013

Utläst: 28 oktober 2014
Mitt betyg: 4/5

Ganska långt efter alla andra och dessutom efter att ha läst klart Engelsfors-trilogin satte jag så tänderna i den här. Jag hade inte riktigt känt mig lockad av idén med ett seriealbum som en mellanbok men nu under hösten när jag börjat nosa på serier så blev jag plötsligt intresserad i alla fall.

I boken ingår nio olika serienoveller vilka handlar om både dåtid och framtid om man alltså utgår ifrån att den publicerades mellan Eld och Nyckeln. Vissa berättelser ger lite mer fakta om händelser medan andra snarare bara är ett annat sätt att skildra dem. Hur som helst så gillade jag denna bok ordentligt och det var mycket på grund av att jag uppskattade själva serieformatet. Det var riktigt roligt att se de olika tecknarnas versioner av alla karaktärer och allting var väldigt snyggt gjort. Hade jag läst den när den kom kanske jag hade blivit frustrerad av att inte få veta så mycket nytt men nu som avslut så var det bara kul.

Köp på Adlibris eller Bokus

Nyckeln

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

nyckelnTitel: Nyckeln
Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 868
Utgivningsår: 2013

Utläst: 15 januari 2014
Mitt betyg: 4/5

Jag hade ganska dålig tajming och hade lånat denna på något slags korttidslån från bibblan samtidigt som jag skulle upp till skolan i Gävle. Ni kan ju gissa vad halva min packning upptogs av? 🙂

Mina två ”recensioner” av Cirkeln och Eld är usla, jag vet, p.g.a. att jag tyckt att de är svåra att skriva om och för att jag inte velat avslöja för mycket. Jag har nog kanske ändrat detta sista tänk lite på sistone då bloggen ju ändå är min läsdagbok och meningen är inte nödvändigtvis att jag ska skriva fullständiga referat av handlingen (sådana kan man ändå läsa på Wikipedia) men att jag åtminstone måste skriva så pass att jag får en känsla för boken. Tyvärr har det i detta fall gått 11 månader mellan läsning av boken och skrivande av text och jag försöker febrilt att komma ihåg vad som hände.

Efter att ha googlat tio andra recensioner ger jag upp. Ingen vill skriva vad som egentligen händer med risk för att avslöja spoilers. Jag minns gränslandet och jag minns rådet och herrgården men vet ni vad? Jag minns inte slutet! Alla inlägg jag läst har definitivt en åsikt om huruvida de är för eller emot slutet men jag minns banne mig inte hur det slutade!

Jag vet att jag gillade boken. Jag vet att jag slukade den. Jag trodde att jag aldrig skulle läsa om dem men nu känner jag så här: Förlåt för mina dåliga recensioner, jag ska genast införskaffa trilogin på pocket och så läser jag om den i jan-feb, strax innan Cirkeln har biopremiär. Så ska jag skriva nya recensioner på en gång efter det. Ok?

Köp på Adlibris eller Bokus

Boken om Pippi Långstrump

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner3 kommentarer

boken-om-pippi-langstrumpTitel: Boken om Pippi Långstrump
Författare: Astrid Lindgren

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 247
Utgivningsår: 1995 (Originalupplaga: 1952)

Utläst: 29 maj 2014
Mitt betyg: 4/5

Pippi Långstrump blir min tredje bok i Feministiska Femman-utmaningen. Jag läste mer än hälften på jobbet och tog igen de övriga kapitlen, de som kollegan läste, nu här hemma.

Jag är inte säker på att jag läst den här tidigare, den korta bilderboken har jag läst massor av gånger men varken denna eller de tre böcker den samlar ihop har jag nog riktigt läst. I alla fall inte i vuxen ålder. Det fanns vissa historier jag inte alls kände igen och särskilt de som utspelar sig på Kurrekurreduttön. Förutom att Annika är lite småfeg ett par gånger så är detta klart en av de bättre Lindgrenböckerna ur genussynpunkt. Okej att Annika får fina smycken medan Tommy får coola dolkar men det speglar ju ändå tidens anda. En annan sak som ibland anses spegla just tidens anda är kurredutterna och allting runtomkring dem. Jag läste denna för förskoleklassbarn på jobbet och kallade då pappa Långstrump för bara kung och inte negerkung etc. I den upplagan vi har på jobbet tycker jag inte heller om bilderna på kurredutterna så dem visade jag inte.  En del människor gillar inte när man censurerar i böcker men jag gör det jämt vid högläsning. Jag formulerar om, hoppar över stycken och fokuserar på sådant som jag vill lyfta. Jag tycker att det ingår i min konstnärliga frihet som högläsare att få göra på det viset.

Pippi är definitivt en karaktär som håller än idag och trots att hon käkar flugsvamp så är hon en god förebild. Hon är stark, modig, rolig och påhittig. Hon är oerhört generös och står på de svagas sida. Mina elever har suttit som trollbundna genom alla äventyr och Pippis ljugarhistorier och vi har pratat mycket om skillnader mellan då och nu under läsningens gång. Något jag inte får kläm på är dock slutet vilket jag läste ensam hemma. Om du nu mot all förmodan inte läst boken och inte vill veta slutscenen så får du hoppa över nästa stycke. Inte för att det spelar så stor roll för resten av boken, men ändå.

Det är kväll och Pippi sitter och stirrar drömskt på ett levande ljus medan Tommy och Annika kikar på henne från sitt hus. De hoppas att hon ska titta åt deras håll men hon bara stirrar på ljuset och blåser sedan ut det.

Och där slutar denna historia. Analys har aldrig varit min grej så vad i hela friden ska detta betyda? Är Pippi olycklig i alla fall? Eller är hon tvärtom så lycklig och tillfreds att hon bara sitter och njuter? Den som har svaret får gärna meddela mig!

Köp på Adlibris eller låna på bibliotek!

Cirkeln

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Titel: Cirkeln
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 515
Utgivningsår: 2011

Utläst: 17 februari 2013
Mitt betyg: 4/5

Vi bestämde på vår förra träff i bokcirkeln Fika & bokprat att vi ska läsa Eld till nästa gång. Jag var med på beslutet men jag hade ju inte läst Cirkeln så det blev till att ta den först.

Det är hösttermin och vi befinner oss i Engelsfors tillsammans med sex tjejer som precis börjat gymnasiet. En natt möts de alla sex i Kärrgruvan, den gamla nedlagda folkparken. Den natten får de veta att de är häxor och att de är utvalda och måste samarbeta med varandra för att bekämpa onda krafter men några av dem tål inte ens varandra. 

Det var ju ett tag sedan ståhejet kring denna var som värst men jag visste att a) det handlade om tjejer som var häxor och b) det skulle vara en bra bok. Jag har gått i två veckor nu och funderat på vad jag egentligen ska skriva om denna bok men jag kommer liksom inte på så mycket mer än att den handlade om häxor och att den var grymt bra. Eftersom att jag enligt lag inte kan börja på Eld innan jag recenserat Cirkeln och att jag måste ha läst ut Eld tills på måndag om en vecka så lämnar jag den här ”recensionen” så här. Förlåt. Men det var verkligen en meget, meget bra bok!

Köp på Adlibris eller Bokus