Kulturplaner våren 2015 musik, teater, dans

Som vanligt, när jag borde plugga, så fastnar jag i något annat. Efter att ha sett Liv Strömquist tänker på dig på SVT Play igår och köpt biljett till föreställningen i höst så blev jag helt teaterfixerad och bara googlade runt bland kulturutbudet i en evighet. Jag sneglade även lite åt författarsamtalen samtidigt som jag inte riktigt har intresse för att lyssna på författare, jag kanske skulle ändra mig om jag prövade men jag tyckte det var lika bra att inte prova något sådant nu i vår. Det räcker med alla andra saker jag hittar på för att hålla mig borta från studierna. hur som helst så tänkte jag, såklart, lista några saker jag hittat och blivit nyfiken på eller till och med köpt biljett till.

Först och främst så ska jag naturligtvis gå och se Thåström på Annexet. Det brukar vara magiskt och jag tror inte jag blir besviken.

Längre fram i vår ska jag också se Kärleken kommer att skilja oss åt på Dramaten där Sara Stridsberg översatt några låtar av ett av mina absoluta favoritband, Joy Division, som kommer att både framföras och gestaltas på scen.

Jag har sedan ett tag tillbaka velat gå på någon form av dansföreställning och som en liten mjukstart hittade jag föreställningen Sofa(r) på Stadsteatern för ynka 40 (!) kr. Jag är inte helt säker på vad föreställningen egentligen innebär och i en recension från urpremiären i Falkenberg läser jag att det var ”publikprat varvat med dansinslag”. Jag är inte den som gillar att synas och ännu mindre höras men vi får väl se vad det blir!

I övrigt av Dramatens utbud är jag rätt sugen på ≈ [ungefär lika med] av Jonas Hassen Khemiri och Markisinnan de Sade men velar lite eftersom att jag egentligen borde plugga och inte ränna på föreställningar… Lite nyfiken är jag också på Johannamest för att jag någon gång, i något sammanhang, uppmärksammade Mirja Unge.

När jag kikar hos Stadsteatern så fångas mitt intresse direkt av bilden till Metropolis (ja, jag faller för omslag på böcker). Visst har jag hört talas om filmen men jag har nog aldrig sett den. Jag vill också fortfarande se Ronja Rövardotter som jag missade pga sjukdom i december, dels för att den verkar häftig, dels för att jag är partisk då min pappa ju står för ljuset. 🙂

Både opera och balett är något som står på mitt vill se-schema men jag avvaktar till i höst med att för att första gången på 25 (?) år åter besöka Operan.

Del 2 om litteraturrelaterade evenemang, mode & konst kommer imorgon.

Yes, biljett till Kärleken!

Inte den där kärleken för egen del, den biljetten hittade jag för ca 5 år sen och föreställningen håller ännu på. Men, idag var det biljettsläpp till Kärleken kommer att skilja oss åt på Dramaten och när jag skulle köpa en på morgonkvisten så var de ännu inte släppta.  Dagen gick i ett och på bussen hem kom jag på det igen och klickade in mig på Dramatens sajt. Utsålt, utsålt, utsålt…. men som tur var fanns några föreställningar med lite biljetter också. Så i maj ska jag gå och det ska bli riktigt spännande!

Föreställningen beskrivs så här:

Upplev Joy Divisions musik som en levande musikvideo. Sju av bandets låtar, översatta till svenska av författaren Sara Stridsberg, framförs och gestaltas på scen i en livemusikföreställning med visuella tolkningar.

Är du mer nyfiken kan du läsa här.

Joy Divisions musik har jag lyssnat på i över 25 år men jag ska nog ta tag i min Sara Stridsberg-läsning innan dess så att jag blir mer bekant med hennes textförfattande.

Vi ses väl i Lejonkulan?

Utvandrarna – Dramaten

Så var det äntligen dags för det jag längtat efter så länge –  att få se lite Karl Oskar och Kristina i verkligheten! Ett par dagar innan föreställningen såg jag den gamla filmen (efter den fantastiska boken) Agnes Cecilia och påmindes då om att Stina Ekblad ju är finlandssvensk. Hur ska detta gå tänkte jag? Vad händer med småländskan jag suktat efter? Det visade sig att det gick alldeles utmärkt. Rolf Lassgård slängde in lite norrländska här och var och det gick så fint  det med.

Dagen innan föreställningen fattade jag också att den faktiskt bara gällde Utvandrarna, jag hade trott att det var nåt sammandrag av hela eposet men första akten var fram till avfärden och andra akten båtresan. Det var en del dans i föreställningen och då inte dans med särskilda dansare utan med just de skådespelare som var med i teatern. (Nu fick jag i och för sig veta av en kollega idag att Lassgård dansat balett vilket jag inte hade en aning om och det är säkert fler i ensemblen som har tränat olika dansformer) De använde sig av dansen för att gestalta vissa händelser och jag tyckte det var väldigt bra gjort. Alla barnen spelades av vuxna människor men det passade riktigt bra in. På det hela taget var det en fin uppsättning med starka rollprestationer. Christoffer Svensson var riktigt bra som Robert. Det enda jag vände mig emot var oskicket att helt plötsligt byta ut scenen där kapten kallas till Kristina när hon bloar på båten mot ett litet hopkok av ”Kristina och Ulrika blir vänner-Kristina ber om Ulrika som hjälp i barnsäng-Kristina får missfall”. Varför Dramaten?

Jag har dock kvar suget efter småländskan så nu är det oundvikligt. Jag måste planera in ett Troell-maraton här framöver!

Bokbloggsjerka 21-24 mars

Dags för veckans bokbloggsjerka igen:

Har du sett någon pjäs eller liknande som du av en eller annan anledning tvingades att se men som du absolut inte gillade eller vill du berätta om en pjäs eller liknande som alla bara MÅSTE se. 

Jag föredrar den mer positiva approachen och fokuserar på bra pjäser. Jag går inte riktigt så ofta som jag kanske egentligen tycker att jag borde på teater men det händer absolut. Under de senaste åren har jag börjat gå mer och då på Dramaten sett Stormen med Jonas Karlsson, Den girige med Johan Rabéus och Rebecka Hemse och nu senast Mästaren och Margarita. På Stadsteatern har jag inte varit lika ofta men jag såg i alla fall Tribadernas natt med Shanti Roney. Alla dessa har varit mycket bra.

Behöver jag nämna att jag ofta väljer pjäs efter skådisar? Roney gillade jag i TV-serien Tusenbröder så det var väldigt roligt att se honom live. Karlsson är en stor favorit och och alldeles nu snart ska jag se honom i rollen som Richard III och i den pjäsen medverkar också Hemse som är en annan favorit.

Jag brukar också se Jesus Christ Superstar när min pappa har gjort ljuset till den. Det var många år sedan nu som jag brukade se den i någon kyrka på södermalm och senast såg jag Göta Lejons uppsättning med Ola Salo. Han imponerade inte så mycket till skillnad från Patrik Martinsson som Judas vilken var grym. Jag skulle gärna se honom igen men jag är å andra sidan inte särskilt förtjust i musikaler, utom just denna, vilket verkar vara hans huvudgenre.

Som barn gick jag också ibland till Operan då pappa jobbade där och jag såg både operor och baletter. Mitt starkaste minne, som idag ändå är helt bleknat, är Orfeus i underjorden vilket är en föreställning jag gärna vill se igen.

Sist men inte minst måste jag slå ett stort slag för ortens lokala teater som heter moment:teater. Jag gick förbi den alltför många gånger innan jag faktiskt också började besöka den. Nu senast var jag och såg Den inbillningssjuke och innan dess Ett dockhem och en uppsättning som hette Kris av teaterns frontfigur Andreas Boonstra. En skådespelare vid namn Anders Berg har medverkat i alla dessa produktioner och han har också blivit en av mina favoriter. Den inbillningssjuke går ett litet tag till och är en modern tolkning av Moliéres Den inbillade sjuke och den är sjukt bra och aktuell!

Ett dockhem x 2

Titel: Ett dockhem
Författare: Henrik Ibsen
Bok: Pjäser 1
Förlag: Norstedts
Sidantal: ca 100
Utgivningsår: 2008 (Originalupplaga:1879)

Utläst: 18 maj 2013
Mitt betyg: 4/5

Jag tror inte att jag hade läst denna pjäs tidigare (och om jag gjorde det i skolan så har jag förträngt den) så när den först dök upp i den feministiska litteraturkanonen och strax därefter som en uppsättning på den lokala teatern – då blev det verkligen läge att läsa den.

För den som inte vet så handlar den om Nora som lever med äkta maken Torvald i en falsk familjeidyll. Han är familjeförsörjaren som precis fått en fin tjänst på banken och hon är hans söta lilla lärka som håller honom nöjd och stolt. Nora bär på en hemlighet som uppdagas vilket påverkar både deras äktenskap och framförallt Noras egen personlighet.

Jag tyckte väldigt mycket om den här pjäsen och blev nyfiken på Ibsen och googlade runt en hel del för att få veta mer om bakgrunden och den uppståndelse som pjäsen väckte när den kom. Nora i dagens samhälle skulle fortfarande vara en stark kvinna men 1800-talets Nora var något helt enormt.

Som grädde på moset var jag i afton och såg teateruppsättningen. En fantastisk föreställning med en Nora och en Torvald vilka bägge övertygade starkt. I rollerna som Kristine, Krogstad och Doktor Rank såg vi tre olika dockor. 🙂 Det var en ganska manusfast version men med några moderna inslag och sköna surrealistiska tolkningar.

Status Feministisk litteraturkanon: 3/50

Köp på Adlibris eller låna på bibliotek (slutsåld hos Bokus)