Titel: Bilder som inte angår mig
Författare: Felicia Stenroth

Förlag: X publishing
Sidantal: 211
Utgivningsår: 2012

Utläst: 15 nov 2012
Mitt betyg: 5/5

Som jag tidigare nämnt var det enligt O’s inlägg under bokmässan som fick mig att bli nyfiken på denna bok.

Genom dryga 200 sidor möter vi Minna, 21 år som bor i Sumpan i en boendesituation som hon inte ens har namn på. En lägenhet som är uppdelad i fyra små rum längs en korridor och underförstått är att man kommer att flytta ut lika fort som man flyttade in. Minna extraknäcker på sjukhus, hon vet precis vilka patienter som vill ha sitt te halv tre istället för tre och hon vet också att om man sköter sitt arbete rätt så behöver ingen av de andra i personalen märka att man är där. För att dryga ut kassan står hon ibland krokimodell men hon vet också precis hur man gör för att stjäla lite mat eller annat, ibland för behov och ibland för nöje. Hon umgås med vännen Aron och de vet hur man tillfredsställer varandras kroppar. De är nöjda så. Tillsammans reser de till Skåne för att besöka Judith, Minnas farmor som hon inte sett på fem år sedan hon bara drog därifrån.

Vi lär inte känna Minna, det gör ingen, och jag kan inte heller säga att vi får följa hennes liv. Men vi får glida bredvid och ta del av stunder av hennes liv, delar av hennes tankar och små flisor av hennes känslor. Felicia Stenroth har en lågmäld berättarstil som innehåller få ord men rymmer så ofantligt mycket.  Jag borde kanske tycka synd om Minna men hon är inget offer. Hon är heller ingen kämpe utan hon bara är. Hon existerar i livet och glider obemärkt igenom det. Inom henne finns så mycket som kanske aldrig kommer ut men jag känner mig framförallt tom när jag läser denna bok. Tom som att det finns ett stort hål i mig, som att det finns ett stort hål i Minna. Mina ord kan inte göra denna bok rättvisa men det jag kan säga är att det här förmodligen är årets bästa bok.

Han skulle vara ungefär samma utan mig.Det är den insikt som oftast kommer till mig när jag umgås med andra människor. Den här gruppen skulle vara ungefär samma utan mig, och jag skulle vara ungefär samma utan den. Ändå vill jag delta, jag kan inte förstå varför. Man måste delta för att vara någon.

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till X publishing för recensionsexemplar!