Jag var nyfiken på den här boken när jag tittade igenom majutgivningen och nappade på en förfrågan om att få läsa den.

Gro föds i slutet av 1950-talet med en mamma som är feminist och konstnär men inte vill vara som alla andra och ibland inte mår särskilt bra. Hennes pappa är av adelssläkt men borta är förmögenheten och kvar finns bara namnet och en desperat tro på att vara förmer. Med Gro följer ständigt Mi-Mi, hennes alter ego eller låtsaskompis. Boken utspelar sig under nästan hela Gros liv så det är svårt att berätta lite kort vad den handlar om. Hur kokar man ner en människas liv till bara några rader?

Inledningsvis störde jag mig lite på dialogerna Gro har med Mi-Mi och jag tyckte att en del av Mi-Mis förklaringar och teorier inte kändes särskilt ålderadekvata när de kom redan i ganska tidig ålder. Men ju längre jag läser desto mer sugs jag in i berättelsen. Bäfverfeldts språk är ganska kortfattat och fragmentariskt å ena sidan men det rinner på med ett sådant flow att det nästan blir som poesi när jag läser. Det är realism, humor och magi i en salig blandning men utan att bli klyschigt eller putslustigt. Allting känns väldigt äkta trots att det samtidigt många gånger är snudd på bisarrt.

I boken ryms många viktiga kvinnofrågor sida vid sida med en längtan om att bli älskad och sedd. Själva essensen med livet fångas så fint när vi följer Gros jakt på livet igenom livet. När jag slår igen boken vet jag inte säkert vad jag just läste men nu vill jag läsa en uppföljare om den danska prästen Brita och hunden för att få veta mer om Britas liv.

Titel: Brännässlornas drottning
Författare: Jeanette Bäfverfeldt
Förlag: Hoi Förlag
Sidantal: 281
Utgivningsår: 2021
Utläst: 26 juni 2021
Mitt betyg: 4/5

Köp på Adlibris eller Bokus

Recensionsexemplar från förlaget.