Utvandringens tid

utvandringens-tid

I kursen Postkoloniala litteraturstudier som jag läser just nu skulle vi bl.a. läsa den här boken för att diskutera postkolonialism och genus. Salih var okänd för mig men desto kändare ute i världen och han har utnämnts till en av de viktigaste arabiska författarna. Salih föddes i Sudan men tillbringade en stor del av sitt liv utomlands, framför allt i London.

Utvandringens tid kom ut 1966 och den berättar historien om Mustafa Sa’id, en man som slår sig ned i den lilla byn Wad Hamid bredvid Nilen i Sudan och gifter sig med en lokal kvinna. Strax därefter återvänder bokens namnlöse berättare till byn efter att ha studerat i England i flera år. Inom kort träffas Mustafa och  berättaren ett par gånger och Mustafa berättar då delar av sitt livs historia. Han har också studerat och bott i England och där haft flera fruar och han har en rad hemligheter. Genom boken rullas Mustafas liv upp och det är ibland berättaren som leder oss igenom historien och ibland Mustafa själv.

Jag hade lite svårt att komma in i boken och tyckte den var lite långrandig. Det lättar mot mitten men avtar på slutet igen. Hade jag inte läst den som en del av kursen hade jag nog inte greppat poängen för så smart är jag inte riktigt. 🙂 Mustafa åker till England och spelar på en överdriven orientalisk identitet, han förför brittiska kvinnor och lämnar dem desperata och suicida. Det blir som en hämnd för kolonialismen när han tar makten över kvinnorna. Han är också väldigt framgångsrik och populär bland den brittiska överklassen och ljuger hejvilt om vissa saker men tar ändå alla med storm. Flera år efteråt när berättaren träffar britter så minns de än den fantastiske Mustafa Sa’id.

Det finns hela uppsatser och böcker skrivna om den här boken och det finns väldigt mycket symbolik i den men som sagt så ser jag inte allt. Mustafa är t.ex. född samma år som Sudan koloniserades och dör när landet blir självständigt. Jag var ganska stressad och trött när jag läste den och skulle nog ha tagit det lugnare för att förstå och komma ihåg lite mer. Vi får se om den dyker upp i den kommande tentan för i så fall får jag lusläsa den lite mer. Om inte annat så kan jag nu bocka av Sudan på min läskarta!

Förlag: Leopard förlag
Utläst: 13 maj 2021
Mitt betyg: 3/5

Befrielsen (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Vi valde den i min feministiska bokcirkel. Jag har Hatet hemma oläst men det här var min första Sveland.

Vad handlar den om?
Om en grupp kvinnor som ledsnar på att vara rädda för en våldtäktsman och bestämmer sig för att slå tillbaka.

Vad tyckte jag?
Jag tyckte den var intressant och även om man kan ha invändningar mot att kvinnor ”gör som männen” och använder våld (precis som i Makten eller Egalia) så blir det så tydligt hur det faktiskt är att leva som kvinna idag och att man kanske måste korsa gränser ibland för att komma dit man önskar. Jag läste många negativa recensioner av den här nu när jag googlade runt lite för att påminna mig om handlingen och de flesta verkar anse att Sveland inte är en tillräckligt bra skönlitteraturskribent och att hon hellre bör skriva debattböcker. Läs den och bedöm själv.

Utläst: 6 maj 2018
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Modeslavar

 

Förra våren var jag på en feministisk marknad där jag hittade denna på bokbordet. Jag hade inte tidigare hört talas om den men eftersom jag hade ett spirande intresse för kläder och klädindustrin blev jag nyfiken.

Modeslavar är en reportagebok från 2016 där journalisterna Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom själva besökt olika fabriker i ex Bangladesh, Burma och Kambodja. Det är också en historisk genomgång av den svenska klädindustrin som en gång blomstrade i Borås samt ett besök i den by som H&M’s Stefan Persson köpte på den brittiska landsbygden.

Det är inte många solskenshistorier i boken utan snarare tvärtom en hel del obehagliga och ofattbara redovisningar av hur villkoren ser ut för de textilarbetare som producerar våra kläder. Idag läste jag just följande på Instagram:

If you love fashion
Please also love the people that make your clothing

Jag tror att en del är att vi inte vet men en hel del är att vi är så fruktansvärt bra på att blunda för saker vi vet men inte vill se. Jag blundade själv i många långa år för hur mjölkindustrin såg ut innan jag blev vegan. Idag skäms jag för att jag blundade så länge. Problemet är att vi ofta har så långt emellan producent och konsument idag. Om klädbutikerna låg vägg i vägg med fabrikerna skulle det kännas som att du gjorde samma fynd då?

Klädindustrin flyttade från Borås ut i Europa, sen bort till Kina och därefter Kambodja, Burma och Bangladesh. Idag tittar man på att etablera sig i bl.a. Etiopien eftersom att efter ett tag på samma plats börjar arbetarna att kräva högre löner och det ställs krav på fabrikerna. Det jävliga är att allt är så snårigt och ingen har ansvar för mer än en liten bit. För arbetarna så handlar det många gånger om att ha ett skitigt, farligt, underbetalt jobb, eller inget jobb alls.

Företag och statsmakter kan definitivt göra mer men vi som konsumenter kan också påverka. Det viktigaste rådet är verkligen: Tänk efter före, behöver du verkligen det där plagget? Zeng Youduan, en textilarbetare i Kina uttrycker det:

Hur många plagg köper varje person utomlands? Jag kan inte förstå vart alla de här jeansen egentligen tar vägen? Finns det verkligen folk för att bära allihop?

Boken är psykiskt tungläst emellanåt men den är ändå enkel att läsa. Den är också oerhört viktig, intressant och sätter fart på din hjärna på gott och ont. För du kommer att bli bestört, beklämd och frustrerad men kanske också piskad att äntligen börja ta ansvar för dina klädinköp. Egentligen förespråkar jag inte olika typer av shaming eller att ge folk ångest utan jag försöker att föregå med gott exempel och förhoppningsvis inspirera någon den vägen. Men ibland kan det också vara bra med lite reella krassa fakta om saker och ting. Läs boken!

Utläst: 31 december 2018
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Torsdagsänkorna

torsdagsankornaTitel: Torsdagsänkorna
Författare: Claudia Piñeiro

Förlag: Leopard förlag
Sidantal: 300
Utgivningsår: 2014 (Originalupplaga: 2005)

Utläst: 7 januari 2014
Mitt betyg: 3/5

Så där ja! Säg hej till bloggens första sydamerikanska bok. Någonsin. På riktigt. Jag är typ 99% säker på det i alla fall. Så, anledningen till att jag läste just denna bok var enkom på grund av dess geografiska tillhörighet, och så var den ganska kort för jag ville hinna klart innan nyår, vilket jag dock inte gjorde.

Inledningsvis får vi veta att tre män hittas döda i en pool inne i det exklusiva och inhägnade bostadsområdet Altos de la Cascada någonstans i Argentina. Därefter backas bandet och vi får lära känna främst Virgina Guevara men också hennes familj och grannarna Urovich, Scaglias och Masottas med flera. De lever ett lyxigt liv med glassiga dagar men det blir hårdare tider och en efter en blir arbetslös. Dessutom finns det hemligheter bakom stängslet.

Det var en helt ok bok det här men inte riktigt min kopp te ändå. Piñeiro skriver enkelt och målande och jag känner mig som en av de boende i området som smugit omkring längs gatorna och tjuvkikat. Så värst spännande vet jag inte om det är egentligen, det är snarare tragiskt att läsa om de rika människorna och självklart finns det både alkoholmissbruk, knark, sexuella oegentligheter, misshandel och förakt för de fattiga. Det är emellanåt många personer som förekommer och jag har lite svårt att hålla reda på vissa av dem. En del slängs liksom mera in för en bihistoria – för att ge en mer komplett bild av livet i Altos de la Cascada kanske. Summa summarum, en ganska bra bok, men ingen jag tar med mig i livet direkt. Äntligen är sydamerika med på min litterära karta och jag hoppas att Piñeiro snart får sällskap.

Köp på Adlibris eller Bokus

Örfilen

Titel: Örfilen
Författare: Christos Tsiolkas

Förlag: Leopard förlag
Sidantal: 512
Utgivningsår: 2012 (Originalupplaga: 2008)

Utläst: 10 september 2012
Mitt betyg: 3/5

Ännu en Booked-bok är så till ända. Jag anser nog att baksidestexten inte rättvist speglar bokens innehåll men jag vet inte riktigt hur jag själv ska beskriva den heller. Jag är ju överhuvudtaget inte mycket för att avslöja böckers handling.

Ja, det är ett barn som får en örfil och ja, händelsen har en plats i storyn och den påverkar relationer mellan människor i boken. Fast framförallt handlar boken om trasiga människor, om personer som undrar var de är och var de ska i livet. Det är otroligt mycket cigaretter, alkohol och droger i boken. Ingen reagerar nämnvärt över att folk dricker och kör bil eller att deras nära och kära är stenade i parti och minut. Som jag nämnt i mitt förra inlägg om boken är det också väldigt mycket sex i boken – på egen hand, med sin partner eller med någon annan än ens partner. Just den biten ledsnar jag på, jag tror att ordet knulla finns med i varenda kapitel och det är ganska taffliga skildringar. En annan tradig sak är att alla män beter sig svinaktigt i någon form och tycker att alla kvinnor är tjatiga, tråkiga och allmänt besvärliga medan alla vuxna anser att alla (australiensiska) ungdomar är lata, bortskämda och egocentrerade.

Det är dock ingen dålig bok. Vi följer åtta olika personer under en tid av livet och de är alla delar av samma sfär. Det är många reflektioner som är intressanta så som när Manolis tänker tillbaka på sitt liv och försöker förlika sig med sin ålderdom. De grekiska referenserna är intressanta och Richies kapitel berör, åtminstone hans inre grubblerier. Jag stressläste boken mot slutet och det var kanske inte till dess fördel men summa summarum så är det en läsvärd om än något ojämn bok som hade vunnit på att skippa snasket och fokusera ännu mer på djupet.

Köp på Adlibris eller Bokus

Ugglemasken

Titel: Ugglemasken
Författare: Brigitte Gacha

Förlag: Leopard förlag
Sidantal: 384
Utgivningsår: 2012

Utläst: 9 juli 2012
Mitt betyg: 3/5

När jag såg detta omslag så förälskade jag mig hejdlöst. När jag läste att den handlade om någon som fick nobelpriset i fysik så blev jag ännu mer intresserad. Vänliga Leopard förlag skickade mig mitt allra första recensionsexemplar till denna blogg.

Nu handlar inte boken om nobelpristagaren Antoinin Mèkènènè utan hans hustru Màdoumà och vi följer hennes tankar, upplevelser, känslor och minnen. Màdoumà kommer från en liten by i Kamerun där hon träffat och gift sig med Antoinin. Hon är ung och väldigt vacker och han är betydligt äldre än henne och professor i teoretisk fysik. Antoinin erhåller nobelpriset i fysik och boken utspelar sig 1-10 december i Stockholm, mestadels på Grand Hôtel men genom tillbakablickar och minnen får läsaren även ta del av Màdoumàs historia.

Det tog lång tid för mig att komma igenom den här boken. Jag tog tag i den i semestertider för att få ett bättre grepp om den vilket var ett lyckat initiativ. I vissa partier slukades jag av den medan jag skummade andra delar. Jag har tidigare skrutit här på bloggen om hur positiv jag är och jag ville så gärna vara det under läsningen av denna också. Andra bloggare har benämnt den som alltför ordrik och det är jag beredd att hålla med om. Ibland fanns sådana onödiga utsvävningar som jag inte tyckte hörde hemma utan jag ville bara vidare i storyn och många gånger höll jag på att tappa bort mig i Màdoumàs tankar. Màdoumà ska framstå som oerhört oerfaren och naiv samtidigt som hon faktiskt har en hel del kunskaper och vräker svåra ord omkring sig, som hon i och för sig säger sig ha fått från äkte mannen men jag köper det inte riktigt.

Det jag störde mig allra mest på var att Màdoumà hela tiden definierade sig själv som något sorts bihang till sin man. Jag har lite svårt att hitta rätta orden här men enligt Màdoumà är Antoinin den mest fulländade skapelse på jorden medan hon bara är en dum liten flicka som har turen att få vara med honom. Att han dessutom kallar henne ”vackra barn” hela tiden retar mig också, även om hon nu är mycket yngre än honom. Delarna om Kamerun är intressanta och jag, som aldrig ägnat Nobelfesten något intresse, upplever skildringen av själva ceremonin och banketten efteråt som trovärdiga.

Bokens originaltitel är ”Le masque du hibon” men jag kan inte se att den finns utgiven någonstans på franska. Brigitte Gacha är ursprungligen från Kamerun, har bott i Frankrike i många år och bor numera i Sverige. Kanske är det så att hon bara skrev boken på franska och så översattes den direkt för utgivning i Sverige? Eller så kommer den franska utgåvan att ges ut i efterhand?

Köp på Adlibris eller Bokus

Tack till Leopard förlag för recensionsexemplar!