Etikett: sara bergmark elfgren

Grim

Den Av bokdivisioneni Betyg 5, Recensioner1 kommentar

(Den här recensionen är redan publicerad på Barnboksprat men eftersom boken var så galet bra så ville jag ha med den här på min egen blogg också då vi har lite olika målgrupper.)

Grim är namnet på sångaren i death metal-bandet Dark Cruelty. Han som dog blott 19 år gammal och på ett oförklarligt sätt. Kasper är 18 år gammal och namngiven efter Grim. Hans pappa var nämligen den som startade bandet och Kasper föddes dagen emellan Grims födelsedag och dödsdag.

Kasper sommarjobbar på Gröna Lund där han får sin drömplacering på spökhuset och lär känna Iris som är ett stort Dark Cruelty-fan. Han har haft det tufft och har minst sagt en låg tro på sig själv. Han lever alldeles för mycket uppe i huvudet och jag vill ge honom en bonad där det står ”Tro inte på allt du tänker”.

Parallellt med Kaspers nutidsstory så följer vi hans pappa Håkan som 30 år tidigare är med och startar ett av Sveriges första death metal-band och lägger grunden till hela den svenska dödsmetallscenen. Grim går med i bandet och lyfter det till oanade höjder men allt tar abrupt slut när han dör.

Något med Grims död drar i Kasper och han blir mer och mer besatt av att ta reda på vad det var som egentligen hände. Även fast det påverkar honom själv alldeles för mycket.

Alltså, den här boken är så fantastiskt bra! De två parallella berättelserna är bägge lika spännande och tillsammans blir de hisnande. Lager efter lager skalas av och vi får långsamt veta mer om både Grim, Håkan och Kasper. Jag gillar också hur berättelsen kompletteras av transkriberade intervjuer, samtalstrådar från olika forum, låttexter och fanzinetexter. Det känns äkta fastän det är fiktivt.

Alla karaktärer är så sköna och mångfalden finns där helt naturligt men möjligtvis att jag tänker att de vuxna runtomkring ungdomarna är för goda. Jo, där finns något enstaka rötägg men alla är verkligen hyvens och förstående och inlyssnande. Å andra sidan känns det riktigt skönt att Kasper får ha alla de här bra vuxna runtomkring sig. Jag hade nog velat ha lite mer om Ossian också om jag fått välja.

För mig personligen blir boken extra läsvärd då jag liksom Kasper gått på Fredrika Bremer-gymnasiet i Handen så jag är bekant med omgivningarna han beskriver. Jag var varken hårdrockare eller dödsmetallare men däremot depprockare och sedermera punkare så jag är också ganska väl inkörd i det här med att tillhöra en subkultur; att läsa fanzines, spela i band, göra demokassetter samt spela på fritidsgårdar. Och nåväl, jag hade ju dödsmetallvänner och lyssnade på en och annan dödsmetallskiva också där Unleashed’s debutskiva Where No Life Dwells var en favorit.

Men framförallt så blir jag så himla berörd av Grim. Mer än en gång får jag tårar i ögonen, jag lider med den psykiska ohälsan och jag hejar på när det är toppar. Som t.ex. när Kasper får chansen att hämnas på taskiga f.d. polare i spökhuset. Det är också fascinerande att läsa om hur det går till att jobba i spökhuset och såklart att nörda ner sig i dödsmetallvärlden. Jag älskar människor som brinner för något och smittas lätt av intresset när jag läser om sådant. Så nu tar jag och lyssnar på lite dödsmetall medan du springer iväg och köper Grim för det här en bok som du bara måste läsa.

Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 7 november 2021
Mitt betyg: 5/5

En smakebit på søndag: Grim

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg26 kommentarer

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Jag har haft en fin höstlovsvecka eller läslov som vi försökte få det att heta ett tag. Jag läste två Wennstam i början av lovet men pausade sen lite då jag hade läst sex av hennes böcker utan att skriva om dem så jag ville få ner lite tankar på pränt innan jag läste vidare. Det slutade med att jag tog tag i en hel del bloggfix både här och på Barnboksprat och eftersom jag har försummat bägge bloggarna under en lång period var det skönt att komma igång igen.

Efter det läste jag lite i Ormen i Essex men pausade för att sluka Kristófs trilogi Den stora skrivboken och co. Och igår började jag på Grim och älskar den så starkt att jag nog måste läsa ut den innan jag återvänder till Wennstam. Fast nu har ju precis Ohlssons nya om Strindberg kommit plus att nya Ruth Galloway kommer i veckan så det är galet hur mycket jag vill läsa just nu. Ibland tänker jag att det måste vara skönt att vara en sådan där mer sansad läsare som går in i en bokhandel och tittar efter något som tilltalar en istället för att vara en sådan med hyllmetrar olästa böcker i hyllan, tvåsiffrigt antal favoritmarkerade i streamingappen samt listor med allt nytt som är på ingång. Fast, näe. Inte vill vi vara sansade?

Grim handlar om Kasper, en ung kille som sommarjobbar på Gröna Lunds spökhus, dras med ångest och är son till basisten i Dark Cruelty, ett av de mest mytomspunna banden från tiden då dödsmetallen slog igenom i Sverige. Deras sångare, Grim, dog blott 19 år gammal och Kasper känner en allt större dragning mot att han måste ta reda på vad som egentligen hände. Eftersom det är Bergmark Elfgren som skriver så finns här lite vibbar av övernaturliga saker också.

Boken är så galet bra, jag var depprockare och punkare och lyssnade bara på enstaka dödsmetallband där en skiva av Unleashed var min favorit. Men jag känner igen mig i mycket av det här med subkulturen och sen är det så sjukt roligt att Kasper bor i Handen där jag tillbringade en stor del av mina ungdomsår och liksom han gick på gymnasieskolan Fredrika Bremer. Så igenkänningen är stor men även för dig som inte känner som jag så lovar jag att den här boken är fantastisk!

Smakbiten kommer från ett stycke där Kasper sitter och pratar med sina kompisar från Grönan där Iris har visat sig vara ett stort fan till Dark Cruelty.

”Det är ganska coolt att ett gäng vanliga svenska tonårskillar var med och formade en musikgenre”, sa Iris. ”Och de var så små!”

Kasper log. Farsan och hans gäng. Tonårsgrabbar med långt otvättat hår, slitna gympaskor och bandtröjor under flanellskjortor. Noggrant avritade loggor på jeansvästar och jackor, bandnamn skrivna med vit penna på skinnpajens rygg. När deras gitarrsträngar gick sönder hade de knappt råd att köpa nya. De kunde knappast ha föreställt sig att folk skulle pratat om dem trettio år senare. Eller kunde de det?

”Men alltså hur låter death metal?” sa Cornelia.
”Tänk dig att ett gäng orcher startar ett band”, sa Selam.
”She’s not wrong”, sa Iris.
”Eller ett gäng nâzgul”, sa Selam.

Norra Latin

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Jag hade länge velat läsa Norra Latin och blev glad när jag fick ärva den av en bokcirkelvän sommaren 2018. Sen dröjde det drygt två år innan den lästes men det blir ju lätt så. En bra grej med det var att den hunnit bli en hyllvärmare så jag fick extrapoäng i mitt eget påhittade system. 🙂

Norra Latin utspelar sig i en fiktiv värld där Norra Latin fortfarande är en gymnasieskola och det finns en väldigt populär teaterlinje där. In på denna skola kommer bl.a. Clea, den festande kändisdottern med en skådespelarmamma, och mer seriösa Tamar från Östersund med skådespelardrömmar. Boken berättas växelvis från deras respektive synvinkel.  På intagningsprovet är Tamar så nervös att hon ber högre makter om hjälp. Föga anade hon att detta väckte en ondska i skolan som länge slumrat där.

Boken inleds med en scen från slutet så berättelsen som växer fram blir en bakgrund och förklaring till vad det var som egentligen hände. Parallellt med skolans mysterium lär vi känna tjejerna och deras tonårsliv bättre. Tamar har alltid haft lätt för att få kompisar och hängt med sitt lilla gäng men i Stockholm har hon svårt att finna vänner och sin plats i skolans hierarki. Alla andra verkar liksom redan höra ihop. Clea, hennes pojkvän Tim och deras bästa vänner är redan en del av societeten och de festar och tar inte skolan så seriöst. Samtidigt har de en massa andra problem med frånvarande fäder etc.

Det här är lite löjligt men jag har svårt att sympatisera med Clea och hennes vänner, trots att jag förstår att de egentligen inte mår så bra. Jag har bara alltid haft lite svårt för folk som anser att de är något speciellt eller förmer. Samtidigt skriker jag bara nej, nej, nej när hon dansar efter Tims pipa och vill öppna hennes ögon. Men såklart växer Clea och det blir ganska bra till sist.

Själva boken tycker jag dock om och det är en bra skildring av olika ungdomar och de problem de möter. Språket är som alltid trovärdigt och jag älskar små researchdetaljer som att dagstidningarna på 40-talet rapporterade om gymnasisters bandymatcher. För jag antar att det är sant. Världen var inte lika stor då och utrikeskorrespondensen inte så snabb. Sättet hon blandar modernt ungdomsliv med mer uråldriga riter och mystiska ondskefulla händelser är precis lika bra som i Engelforstrilogin. Men det är inte en läskig skräckbok utan mer magi och lite rysligheter. Den verkliga världen är för den delen rätt otäck ibland den med. Sara är lätt på min lista över favvoförfattare och jag kommer lätt att läsa allt hon ger ut fastän jag tillstår att jag inte läst hennes barnböcker. Ännu.

Utläst: 12 september 2020
Mitt betyg: 4/5

En smakebit på søndag: Norra Latin

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg18 kommentarer

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Läsningen går så trögt nu och det är nog för att jag har inte superlockande böcker på min lista. Jag är alltid så himla trött på fredagar att jag liksom bara orkar dumsurfa, spela eller titta på något men då känns det som att jag slösar bort en ledig kväll. Så till sist drog jag mig själv i kragen och gick och hämtade Norra Latin som jag ju beslutat att ha som månadens hyllvärmare. Det var ett smart val för jag ägnade hela sedan hela lördag förmiddag åt att läsa ut den!

I övrigt har jag äntligen arbetat min första hela vecka med elever och jag känner att jag ligger lite efter på jobbet pga att jag blev förkyld precis i uppstarten. Men saker och ting börjar att falla på plats så snart är jag i fas igen. Hemma har jag äntligen testat vårt nya gym och så länge det är lagom tomt så att jag kan använda prylarna jag vill ska det nog bli ok.

I Sara Bergmark Elfgrens värld så är Norra Latin fortfarande en gymnasieskola och där finns en populär teaterlinje. Här går bl.a. kändisdottern Clea och så Tamar från Östersund. De är bokens huvudpersoner och börjar samtidigt på skolan. Smakprovet kommer från deras första teaterlektion på skolan med den smått legendariske läraren Olle och han håller ett litet öppningsanförande:

”Att vara skådespelare är mer än ett jobb det är ett kall”, fortsätter han, och en solstråle reflekteras i hans klocka när han slår ut med handen.”Det är tufft. Men det är ett yrke som aldrig upphör att belöna en. Man kan fortsätta skärpa sina instrument resten av livet.”

[Clea:] Hela min uppväxt har jag hört vuxna uttala sig om vad skådespeleri är.

En viktig konstform.Ett uttolkande av samtiden. Ett uttolkande av det eviga. Ett jävla skitgöra, dåligt betalt och förnedrande. Inget riktigt arbete. Ett vanligt kneg som folk försöker glamorisera. Själslig prostitution. Ett jobb för självplågare som vill utplåna sig själva. Ett jobb för narcissister med storhetsvansinne. Lögn. Hantverk. Lek. Gudomligt skapande.

Vei. Bok 2

Den Av bokdivisioneni Betyg 5, RecensionerLämna en kommentar

Eftersom jag ju köpt första boken signerad ville jag såklart ha denna signerad likaså. Problemet var att Sara & Karl signerade den här på Bokmässan precis samtidigt som något seminarium jag supergärna ville gå på. Men man är väl inte löpare för intet så jag var på seminariet och så fort det var slut så ilade jag iväg till andra änden av plejset där jag i sista sekund lyckades knipa ett signerat ex innan de packade ihop!

Eftersom det här är den del 2 så finns det risk för spoilers!

Boken tar vid i princip där första delen slutar. Vi får lite mer bakgrundsinformation om Vei och det här med att hon är en ran (en av de 13 jotunheimska kämpar som är utvalda och tränade för att slåss i Meistarileikir, en kamp mellan asar och jättar som sker varje gång stjärnorna står rätt). Vei fortsätter att kämpa inne på arenan och utanför den så fortgår Lokes ränksmidande. Till sist ställs Vei inför en oväntad slagskämpe, Odens hemliga trumfkort – hur ska hon göra nu?

Jag tyckte väldigt mycket om den här avslutande delen också och jag känner att jag kommer återvända till de här böckerna flera gånger för att hitta nya saker. Jag älskar hur Loke leker med könsroller och sexualitet men också hur mycket som ryms inom honom. Precis som i Avengersfilmerna så är han en klar favoritkaraktär! Överhuvudtaget är det oerhört mycket normbefrielse i de här berättelserna och det är så vackert. Vackra och supersnygga är också Johnsons teckningar och precis som med första delen så fascineras jag av hur många olika känslor och stämningar som uttrycks genom färger och kontraster. Berättelsen är underhållande, fyndig, intressant och spännande så bara läs de här två böckerna. Bara gör’t!

Så här skrev jag om Vei. Bok 1.

Utläst: 9 augusti 2020
Mitt betyg: 5/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Hett i hyllan: Norra Latin

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg6 kommentarer

hettihyllanBokdivisionen hakar på Monikas inläggsserie Hett i hyllan där man bekänner sina heta synder i form av hyllvärmare!

I augusti 2018 fick jag den här av en bokcirkelvän. Jag blev jätteglad för jag gillar ju Sara! Det är konstigt att jag inte läst den här ännu, den är förvisso hyfsat tjock men jag vet att den kommer vara snabbläst som Engelsforstrilogin. Jag har hur som helst varit pepp på den hur länge som helst och är det varje gång jag ser den. Snart nog ska den läsas!

Alltså, efter att ha skrivit om den här hyllvärmaren har jag faktiskt bara 10 st kvar! Vilket ju är bra jobbat och jag vet inte hur många jag skrivit om totalt. Idag har jag 95 olästa böcker som är hyllvärmare men sen är där några jag antingen läst eller skänkt bort efter att jag skrivit om dem. Samtidigt kan jag inte tänka mig torsdagarna utan Hett i hyllan så jag får kanske fuska lite och skriva om mina andra olästa böcker, d.v.s. de som kom in i hemmet under detta och förra året. De är enligt min egna definition inga hyllvärmare men de är ändå olästa. 🙂

 

Vei. Bok 1

Den Av bokdivisioneni Betyg 5, Recensioner1 kommentar

Den dagen jag var på mitt livs första boksignering (Mats Strandberg och Hemmet) så gick jag därefter raka vägen till seriemässan på Kulturhuset (i Sthlm) där jag köpte några seriealbum och sen ställde mig i signeringskö till den här boken. Hade jag fått blodad signeringstand? Var jag ett superfan? Nja, alltså, jag gillade ju Sara efter Engelforstrilogin men tyckte väl att jag kunde passa på helt enkelt. Jag har aldrig varit så intresserad av signeringar av den anledningen att jag inte tycker att jag har så mycket att prata med författare/artister om. På den här signeringen fick man dessutom en karaktär ritad från boken och Karl frågade mig vilken jag ville ha men jag hade ju noll koll så han valde Vei.

Det kan vara rekord, topp tre i alla fall, men jag köpte den här boken den 20/5 2017 och hade sen läst den 25/5. Den fick aldrig chansen att värma hyllan helt enkelt. Däremot så dröjde det över tre år innan jag skrev den här recensionen och eftersom jag tyckte så himla bra om boken så ville jag inte bara ge den ett kort måndagsmikro-omdöme. Jag hämtade den från hyllan och det slutade med att jag läste om den helt enkelt.

Vei är namnet på den medvetslösa flicka som vikingaprins Eidyrs tjänare Dal drar upp ur havet. Eidyr och hans mannar letar efter Jotunheim för att de hoppas på erövringar där. Vei kommer från Jotunheim och erbjuder sig att visa dem vägen dit mot att de ska skona hennes liv. När de kommer fram blir dock prinsen och de andra tillfångatagna av jättar och Vei och Dal beger sig mot jättarnas rike. Vei är en ran, en av de 13 jotunheimska kämpar som är utvalda och tränade för att slåss i Meistarileikir, en kamp mellan asar och jättar som sker varje gång stjärnorna står rätt. Det visar sig att stunden för detta är inne och Vei och Dal blir indragna i ränksmiderier och blodiga spel.

Jag slukade den här boken, både första gången och vid omläsningen. Det är underhållande och spännande från start till mål och jag kan liksom inte lägga boken ifrån mig. Bilderna är så snyggt tecknade och det är fascinerande hur mycket känsla som kan förmedlas genom bara färgval. Vissa uppslag är liksom mestadels dovt blåa , eldröda eller giftgröna och det sätter en prägel på hela läsningen. Karaktärernas ansiktsuttryck står i princip för sig själva men det är ändå texten som driver mig framåt för att få veta nästa drag.

Förutom spänning så finns det lite romantik, mystik, en grundläggande kurs i den nordiska skapelseberättelsen och så Veis och Dals personliga utveckling.  Allt med den här boken är så snyggt och bra att jag första gången bara hade ett klagomål: Den slutar ju liksom mitt i så jag ville ha fortsättningen direkt. Nu har jag ju skaffat bok 2 förra hösten så jag tänker läsa den nu på momangen helt enkelt!

Utläst: 25 maj 2017 & 9 augusti 2020
Mitt betyg: 5/5
Köp på Adlibris eller Bokus

Tisdagstrion: Böcker jag ser fram emot att läsa

Den Av bokdivisioneni Återkommande bokliga inlägg18 kommentarer

Ugglan och boken presenterar ett nytt ämne varje tisdag och publicerar en passande trio böcker. Det låter som härliga inlägg och självklart hänger jag på! Dagens ämne handlar om böcker jag ser fram emot att läsa. Här skulle jag såklart kunna tipsa om en drös kommande/nyutgivna böcker men jag är så himla dålig på att läsa sådant utan ligger oftast något år efter så mina tips blir tre böcker som redan finns i bokhyllan.

  1. Kring denna kropp av Stina Wollter
    Jag var på författarsamtal med Stina i början av sommaren och blev återigen påmind om hur härlig hon är. Den signerade boken står i hyllan och väntar.
  2. Scener ur hjärtat av Malena Ernman & Svante Thunberg
    Fick denna varmt rekommenderad av en högst pålitlig f.d. kollega. Den är kort så den borde vara läst för länge sedan!
  3. Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren
    Jag förstår inte varför jag inte läst den här ännu. Jag menar: Sara, Sara, Sara!

Cirkeln (omläsning)

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner1 kommentar

cirkeln_filmpocketTitel: Cirkeln
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 520
Utgivningsår: 2015 (Originalutgåva 2011)

Utläst: 20 februari 2015
Mitt betyg: 4/5

Det här är bloggens första omläsningsrecension och jag vet inte om alla omläsningar kommer att generera recensioner men då jag hade så lite att skriva efter första läsningen (förutom att det var en meget, meget bra bok om häxor) så ville jag ge mig själv en ny chans med denna bok helt enkelt. Lite roligt är att jag läste ut boken den 17 februari 2013 första gången så det har gått nästan exakt två år sedan dess. Anledningen till att omläsningen skedde just nu är såklart att jag ska gå och titta på filmen i veckan som kommer.

Vi befinner oss i Engelsfors, en gammal bruksort ute i skogen och en håla ingen gärna vill stanna i. Ett par veckor in på höstterminen hittas gotharen/emokillen* Elias död på en av skoltoaletterna av hans bästa kompis Linnéa och plugghästen Minoo. Självmord säger man men Linnéa bara vet att det inte är så.

En natt vaknar Minoo av att hon står i pyjamas i trädgården och ser att månen är blodröd. Hennes fötter rör sig av sig själva och hon har inget annat val än att låta sig styras av dem. De tar henne till Kärrgruvan, den sedan länge igenbommade folkparken, och när hon kommer dit möter hon skolans vaktmästare Nicolaus som hävdar att hon är Den utvalda och han hennes ledsagare. Utvald för vad minns han dock inte. Minoo tänker gå hem men en efter en kommer plötsligt den snygga partytjejen Vanessa, den mobbade Anna-Karin, den ordentliga Rebecka, sen Linnéa och till sist mobbaren Ida.

De får veta att de alla är Den utvalda och att det är de tillsammans som har ett uppdrag att bekämpa ondskan. De var sju från början men striden har redan börjat och de måste hålla ihop fastän deras vänskap måste döljas. Några av tjejerna har redan upptäckt att de har vissa förmågor och de får snart veta att de är häxor i en värld där de inte kan lita på någon annan än varandra. Någon vill dem illa och vad innebär egentligen uppdraget?

Jag funderade en del under omläsningen på VAD det egentligen är som gör boken så bra. Jag älskar magisk realism och urban fantasy och tar du bort de övernaturliga inslagen i den här boken så är det just en fantastisk skildring av några tonårstjejers vardag med allt vad det kan innebära när det gäller skola, familj, vänner, kärlek, social status, självbild och olika problem, och dessutom alla dessa tankar som karaktärerna går runt med. Ovanpå detta hamnar sedan det magiska inslaget där de visar sig vara häxor som besitter olika element och bemästrar olika krafter och så måste de bekämpa ondskan! Boken står för sig själv i bägge sina delar – den socialrealistiska och fantastiken – och det är nog det som gör den så bra. Man kan tycka att karaktärerna är väldigt klyschiga och särskilt Linnéas bakgrund men allting fördjupas längs vägen och summan av det hela blir trovärdigt.

Språket är riktigt flytande och nu var det förvisso en tjugo år sedan jag själv gick i gymnasiet men dialogerna känns väldigt autentiska. Tjockleken behöver inte alls avskräcka den läsovane för boken är så sjukt snabbläst och läses med fördel i ett svep. Något jag inte reflekterade över vid första läsningen är att Ida knappt är med alls i denna första del medan de övriga presenteras ganska så väl. Det enda jag inte riktigt greppar är hur Minoo plötsligt förstår det hon inser mot slutet. Nu ska det bli fantastiskt intressant att kolla på filmen också och sen ska jag läsa om Eld och Nyckeln när jag ändå håller på!

*på ”min” tid var man (jag) depprockare eller svartrockare så jag har inte riktigt lärt mig dessa nya beteckningar ännu/mvh supergammal-snart40

Köp på Adlibris eller Bokus

Berättelser från Engelsfors

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

berattelser-fran-engelsforsTitel: Berättelser från Engelsfors
Författare: Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg m.fl
Förlag: Rabén & Sjögren
Sidantal: 112
Utgivningsår: 2013

Utläst: 28 oktober 2014
Mitt betyg: 4/5

Ganska långt efter alla andra och dessutom efter att ha läst klart Engelsfors-trilogin satte jag så tänderna i den här. Jag hade inte riktigt känt mig lockad av idén med ett seriealbum som en mellanbok men nu under hösten när jag börjat nosa på serier så blev jag plötsligt intresserad i alla fall.

I boken ingår nio olika serienoveller vilka handlar om både dåtid och framtid om man alltså utgår ifrån att den publicerades mellan Eld och Nyckeln. Vissa berättelser ger lite mer fakta om händelser medan andra snarare bara är ett annat sätt att skildra dem. Hur som helst så gillade jag denna bok ordentligt och det var mycket på grund av att jag uppskattade själva serieformatet. Det var riktigt roligt att se de olika tecknarnas versioner av alla karaktärer och allting var väldigt snyggt gjort. Hade jag läst den när den kom kanske jag hade blivit frustrerad av att inte få veta så mycket nytt men nu som avslut så var det bara kul.

Köp på Adlibris eller Bokus