Är på väg igenom denna hyllade, haussade och hypade bok. Har kommit ca 130 sidor och håller inte med den falangen som anser det varit en förvirrande inledning. Dessvärre är jag dock inte begeistrad heller. Den är inte dålig men den kryper liksom inte in under skinnet på mig. Precis som Anna så läser jag uppstyckat, lite här och lite där, men när jag lägger bort boken så längtar jag inte tillbaka till den. Det känns inte som ett gott tecken. Jag har funderat på vad det är som gör att jag gillar en bok. Jag vet att punkt nr ett är att jag blir berörd av boken, den ska liksom kännas ända in i hjärtat. Det här är mer en historia som puttrar på uppe på ytan för mig. Ett annat kriterie borde ju vara att jag längtar efter boken och att jag lägger allt annat åt sidan för att läsa den, även skolarbete och sådant som förnuftet borde sätta främst. Här läser jag snällt några sidor på bussen och ibland vid läggdags.

Jag har ju gett mig själv en utmaning att läsa fler ungdomsböcker och just nu tänker jag att jag faktiskt kanske inte är en sån som gillar ungdomsböcker. Jag tänker dock inte avlägga den domen ännu, det här är ju bara bok nr ett på den utmaningslistan.

Förresten så läser jag den också eftersom jag deltar i bloggbokprat på fejjan om den.