Bokdivisionen fortsätter att haka på Monikas inläggsserie Hett i hyllan där man bekänner sina heta synder i form av hyllvärmare!
Redan i höstas var jag klar med alla mina hyllvärmare men jag fortsatte då att skriva om de jag kallar bokhylleböcker. (En hyllvärmare är införskaffad två kalenderår bakåt och bokhylleböckerna under förra året) Eftersom det sen blev nytt år så har jag nu sex hyllvärmare kvar att skriva om och sedan 30 stycken nyblivna bokhylleböcker men jag får nog inse att min tid med Hett i hyllan kommer att nå sitt slut under detta år. Vilket inte är dåligt direkt då jag ju vill minska ner på mitt bestånd av olästa böcker samtidigt som jag tyckt det varit väldigt roligt att vara med på detta. Men ännu har jag ca ett halvår kvar att hänga på!
I juni 2019 fick jag den här boken av en bokcirkelvän som tyckte att jag behövde en enkel sommarbok. Det behövde jag nog men jag läste aldrig just denna. Omslaget är rätt fånigt och påminner om barndomens Jackie Collins-böcker jag bl.a. hittade i hyllorna där hemma och handlingen om en kvinna som plötsligt får ett arv från en okänd kvinna låter inte heller jättespännande. Däremot sa min bokcirkelvän att den var helt ok underhållning och hon är rätt kinkig i sina bokval så jag har behållit den för framtida lässvackor. Att glida runt i New York och Paris på 20-talet eller London på 50-talet låter ändå som en rätt mysig grej.
Ja, jag håller med, omslaget påminner lite om de där så kallade tantsnuskböckerna på 80-talet. Skenet kan ju bedra 😁
Det verkar som att jag kommer att bli ensam kvar i Hett i hyllan ganska snart. Själv är jag ju bara på 2017…
Haha, ja, och jag som tycker mina 130 olästa böcker är för många. 🙂 Äsch, det kommer säkert nya flinka boksamlare!