Nevskij Prospekt (ur Petersburgsnoveller)

Ännu en kurslitteraturbok, jag läste bara denna novell och vill absolut läsa övriga också men hade inte tid under studieperioden.

Nevskij Prospekt är namnet på en stor och flådig gata i St Petersburg och novellen inleds med att just gatan är huvudkaraktären. Vi får veta vilka människor och samhällsgrupper som rör sig på den under olika tider av dygnet och vilka olika funktioner den då har. Efter ett tag får vi följa två olika män som följer efter varsin kvinna. Piskarev är konstnären som följer efter den vackra flicka som visar sig vara prostituerad. I hans fantasi är hon den perfekta skapelsen och han friar till henne men det går inte som han tänkt sig. Pigorov, en officer, följer efter en kvinna som är fru till en tysk smed. Han är övertygad om att hon vill ha honom och att han kommer att vinna henne.

Nevskij Prospekt var en plats som på 1800-talet inbjöd till frihet och löften om allt den moderna världen kunde erbjuda och av den anledningen var den högt älskad av många Petersburgare. Det var också en plats för revolutioner, strejker och demonstrationer mot tsarväldet vilka så småningom ledde till Lenins övertagande.

Jag gillar verkligen när platser får vara huvudperson så som huset i Körsbärslandet eller älven i Där rinner en älv genom Saivomuotka by. Det går inte annat än att längta till Nevskij Prospekt och att själv få vandra längs den imponerande gatan när du läser den här novellen. De bägge männens historier är intressanta och där Piskarevs liv blir en tragedi blir Pigorovs nästan en komedi. Bägge två lever i en fantasivärld och Gogol avslutar också novellen med att understryka att gatans verklighet är obeständig.

Men allra besynnerligast är vad som brukar hända på Nevskij prospekt! Tro aldrig på Nevskij prospekt! Jag sveper alltid min kappa fastare omkring mig när jag går där och försöker alltid låta bli att se på vad som kan möta en. Allt är bara ett bedrägeri, en dröm och någonting annat än vad det ser ut.

Tyvärr försvann mitt Storytel en halv dag tidigare än jag räknat med när jag sade upp det så jag vet inte säkert om det är Bengt Jangfeldt eller Nils Åke Nilsson som översatt just denna novell då jag skriver recension nu så långt efteråt.

Förlag: Modernista (2017, org. 1835)
Översättning: Bengt Jangfeldt/Nils Åke Nilsson
Utläst: 25 februari 2026
Mitt betyg: 4/5

Lämna en kommentar