Etikett: läst 2021

Brev till en bokhandel & Hertiginnan av Bloomsbury

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Det här är en sådan där bok jag förmodligen aldrig hade läst om jag inte börjat bokblogga. Jag vann Girl in Translation i en tävling hos Feelgoodbibliotekarien för 10 år sedan och hon skickade med denna som en bonusvinst. En brevroman låter ju rätt trist och så visade den sig vara både fin, intressant och rolig!

Helene Hanff är en amerikansk författare som inte läser som de allra flesta. Hon säger själv så här: ”Mitt problem är att när andr amänniskor läser femtio böcker, läser jag en bok femtio gånger”. 1949 så skriver hon ett brev till antikvariatet Marks & Co i London och efterfrågar ett par böcker. Det här blir starten på en 20 år lång brevväxling mellan främst Frank Doel, som jobbar i bokhandeln, och Helene men också andra anställda och Franks familj.

Genom att läsa de här breven så får vi dels veta en hel del om Helenes bokpreferenser men också om samtiden runtomkring, vi får ömsinta tackbrev när Helene skickat matpaket under ransonerinsgåren och vi får humoristiskt sarkasmdrypande brev fulla av hennes humor. Frank Doel hann gå bort innan Helene äntligen kom iväg till London men när hon väl gjorde det hade hon gett ut breven i bokform och hon blev väl omhändertagen av hans fru och olika fans till boken. Om detta handlar uppföljaren Hertiginnan av Bloomsbury om och den finns med i min bok. Den är också väldigt intressant men blir emellanåt lite långrandig i vissa passager.

Jag skulle själv inte vilja läsa en bok femtio gånger men jag erkänner att jag lägger en hel del prestation i min läsning numera och i olika strävor att läsa mer så tappar jag bort gamla favoriter som vore mysiga att läsa om. Som barn läste jag ju samma böcker om och om igen (men nej, vi hade inte Netflix och Storytel på den tiden). Jag tar med mig det jag redan skrivit lite om på bloggen – att våga läsa mer långsamt och reflekterande – in i 2022 och varför inte ta och läsa om något? Den här boken verkar inte helt lätt att få tag i så jag behåller gärna mitt exemplar och du får leta på biblioteket eller köpa en engelsk utgåva!

Förlag: En bok för alla
Utläst: 22 december 2021
Mitt betyg: 4/5

Där kräftorna sjunger

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Den här valdes som bokcirkelbok i min bokcirkel Stäppvargarna och jag ska erkänna att jag var skeptisk till den. Den har varit otroligt hypad, många har älskat den men jag har också läst många som avskytt den. Hade den inte dykt upp i bokcirkeln hade jag nog faktiskt aldrig läst den.

Kya växer upp i våtmarken utanför en småstad i North Carolina. Hon bor i ett skjul med sina föräldrar tills en dag när Kya är ca sju år och hennes mamma går för att aldrig mer komma tillbaka. En efter en försvinner även syskonen och till sist även pappan. Ensam kvar är Kya som försörjer sig på att bl.a. plocka musslor och sälja. Hon går till skolan en enda dag men blir retad och bestämmer sig för att aldrig återvända. Stadens invånare kallar henne Träskflickan och de allra flesta behandlar henne som en outcast. När hon blivit lite äldre inträffar plötsligt något som vänder nästan hela staden emot henne…

Boken spänner över hela Kyas liv och det är svårt att berätta om handlingen utan att spoila för mycket. Men den täcker hennes uppväxt, utsatthet, ensamhet och kärlekstörst samtidigt som det blir lite utav en spänningsroman under andra halvan. Bokcirkeln följde samma mönster som mina förutfattade meningar tänkte; tre stycken gillade boken och en avskydde den. Där hon såg en klyschig kärlekssaga fylld av floskler fokuserade vi andra istället på Kyas utsatthet och tyckte den biten var intressant.

Jag håller med om att det finns ett par inslag som kanske är lite too much men på det stora hela är boken väl läsvärd. Det är fint med alla naturskildringar och nörderier kring olika fåglars fjädrar eller grässorters blommor och jag gillar verkligen det här naturvurmandet i boken. Owens är zoolog så det förklarar ju ett och annat och hon ger definitivt en mer nyanserad bild av våtmarken och dess innevånare än vad jag hade innan.

Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 14 december 2021
Mitt betyg: 4/5

Lappin och Lapinova (måndagsmikron)

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Varför läste jag den?
Jag har bara läst Mrs Dalloway av Woolf men tyckte mycket om den och ville gärna läsa mer. I hyllan står också Ett eget rum och väntar.

Vad handlar den om?
Ett par som gifter sig. Hon tycker att hennes man ser ut som en kanin när han rynkar på näsan och börjar kalla honom kung Lappin (lapin är franska för kanin men han var inte riktigt en fransk kanin och bunny lät inte bra tyckte hon). Sedan blir hon drottning Lapinova och de lever väldigt lyckligt ända fram till den dag när han plötsligt inte är någon Lappin utan bara en helt vanlig Ernest.

Vad tyckte jag?
Jag gissar att novellen skildrar ett helt vanligt äktenskap med nyförälskelse och paradis som sedan övergår i tristess och den där en gång så speciella personen är bara trist och tråkig i dina ögon. Nu måste det ju inte bli så i ett förhållande men visst händer det ofta. Även om man jobbar på sin relation så får man aldrig tillbaka der där fjärilsfladdret i magen. Å andra sidan föredrar jag det mer vardagliga förhållandet men det kanske inte Woolf gjorde? Novellen gillade jag i alla fall!

Förlag: Novellix
Utläst: 27 december 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Statistik över läsåret 2021

Den Av bokdivisioneni Planerat & Summerat2 kommentarer

Då var det återigen dags för den traditionsenliga nördstatistiken. I många år har jag tyckt det varit väldigt roligt att göra den här då jag generellt gillar att göra saker och ting mätbara. Ett syfte brukar t.ex. vara att kolla så att jag läser någorlunda diversifierat. Jag har under ett par års tid tyckt att det är svårt att kategorisera vissa författares nationalitet och vill av egoskäl gärna ha ett land i statistiken och får då huvudbry av Kazuo Ishiguros japansk-brittiska nationalitet.

Den näst sista boken jag läste 2021 var Var kommer du ifrån, egentligen? och jag kände mig träffad av boken. Inte så att jag brukar hoppa på folk ute på stan för att ta reda på deras föräldrars födelseland men när jag sitter här med Kazuo Ishiguro och andra med fler nationaliteter så börjar jag alltid att forska lite i ämnet och det landar oftast i att om de lämnade sitt land som barn så ger jag dem det nya landets nationalitet och vice versa. Men så läste jag Zinat Pirzadeh som jag tycker är supersvensk (men med iranska rötter) och så ser jag att hon kom hit i vuxen ålder. Och vem är jag att leka SD:are och bestämma hur pass svenska eller brittiska en människa är?

Syftet med att jag rotar i nationaliteter är ju just min önskan att läsa mer diversifierat och inte fastna i the danger of the single story. Jag läser ju också mycket hellre Chinua Achebe och Ngũgĩ wa Thiong’o än Joseph Conrad om jag vill få en bild av kolonialismen på den afrikanska kontinenten. Och Zinats erfarenheter av Iran är precis lika mycket värda som de den författare som fortfarande bor kvar i landet har. Jag vill inte sluta bokföra nationalitet för jag vill ju fortsätta att läsa berättelser från runtom i världen. Jag ser i mina gamla inlägg att jag dryftar det här varje år och jag verkar aldrig riktigt hitta fram till en lösning som fungerar. Poängen är ju inte heller att ha exakta siffror i min statistik utan mer se att ”oj, nu var det länge sedan jag läste något från sydamerika, bäst att göra det”.

För tredje året i rad så räknar jag varje utläst titel som en bok oavsett längd, tänkt målgrupp eller svårighetsgrad.  Och jag ledsnade helt på att mina kategorier för typ av bok blev fler och fler så i år har jag fyra: barnbok, ungdomsbok, fackbok eller skönlitterärt. Fackbok kan t.ex. vara ren fakta, essäer eller biografier. Skönlitterärt kan innehålla både noveller, romaner och serieromaner. Fackböcker för barn & ungdom hamnar i de kategorierna och inte bland fackböckerna.

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 131
Svenska/engelska: 110 / 21
Pappersbok/e-bok/ljudbok: 80 / 43 / 8

Barnböcker (0-12): 25
Ungdomsböcker (13+): 2
Fackböcker: 16
Skönlitterärt: 88

Kommentar: Jag tyckte jag läste mycket förra året men i år blev det extremt mycket (för att vara jag). Då läste jag ändå inte en enda bok under hela september men jag spurtade som ett jehu på slutet för att kunna ro min utmaning i hamn där jag skulle läsa 40 böcker ur den egna hyllan. Jag säger alltid att jag inte har läsmål i stil med ”jag ska läsa x antal böcker i år” och det är sant men nu ville jag läsa 40 böcker ur hyllan för att jag vill få ner antalet hyllvärmare helt enkelt. Mer om detta i min utvärdering av utmaningarna.

Jag vill alltid läsa mer på engelska än vad jag gör men tack vare 16 st The Walking Dead-seriealbum blev den här siffran ganska häg i år. Förra året läste jag 50/50 av e-böcker och fysiska böcker men i år blev det ovanligt många barnboksrec.ex vilka tillsammans med de många böckerna ur egna hyllan nog drog upp siffran till favör för de fysiska böckerna. Fackböcker vill jag också alltid läsa fler av och i år blev det ändå fyra fler än förra året.

Ursprung

Hyllvärmare: 18
Bokhylleböcker: 9
Nyinkommet: 8
Omläsning: 1
Streamingböcker: 46
Biblioteksböcker: 3
Lånat: 18
Rec.ex: 25

Kommentar: Ursprunget är en sak jag funderar mycket kring då jag vill minska mitt bestånd av olästa böcker. Jag vet inte vad som kunde vara lämpligt, 30? Sen jag skaffade streamingtjänst så finns det ju så otroligt mycket där att läsa att jag egentligen behäver köpa väldigt få böcker. Men jag vill också omge mig av böcker och köper gärna sådana böcker jag vill ha i bokhyllan. Streamingböckerna har också helt utklassat låneböckerna i min läsning. Så till den grad att jag inte direkt har någon användning av min Letto längre vilket ju är synd. Lånade böcker var ovanligt många men det beror på att de där 16 TWD-böckerna är sambons och på diagrammet syns att omkring hälften av böckerna jag läste var lånade på ett eller annat sätt.

Böcker ur egen hylla landade totalt på ca en fjärdedel av antalet lästa titlar. Av de böcker jag införskaffade under året läste jag i sin tur en fjärdedel så det är inte så konstigt att bokbeståndet ständigt växer. Rec.ex. tar jag väldigt få hit till bloggen numera men då det blev ett stort gäng till Barnboksprat blev ändå den siffran relativt hög.

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 131
Kvinnor/män: 54 /17

Kommentar: I år orkade jag inte sitta och räkna författare så istället redovisar jag här antalet författare sammanlagt vilket betyder att t.ex. Katarina Wennstam är sex av kvinnorna i statistiken. Om en bok har flera författare så räknar jag med alla förutom i Var kommer du ifrån, egentligen? som ju består av texter från hur många som helst. Där körde jag på Danny Lam som författare eftersom han är grundare av Tnkvrt.

Jag har också helt slopat det här med huruvida det är en författare jag läst första gången, jag orkar inte bry mig om det och inte heller om det är levande eller döda författare. Vilket mer eg. handlade om huruvida jag bara läser modernt eller några klassiker. Trots alla dessa förändringar så är det som alltid övervägande kvinnligt även om männen nog blev ovanligt många (hej 16 st Robert Kirkman) och jag har inte läst någon icke-binär författare i år.

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel

  • Afrika: 7
  • Asien: 2
  • Europa: 26
  • Sverige: 62
  • Nordamerika: 33
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 1

 

Antal böcker per land

  • Algeriet: 1
  • Australien: 1
  • Dominica: 1
  • Iran: 2
  • Irland: 1
  • Kenya: 1
  • Kina: 1
  • Lettland: 2
  • Nigeria: 3
  • Norge: 4
  • Rumänien: 1
  • Storbritannien: 12
  • Sverige: 62
  • Sudan: 1
  • Ungern: 4
  • USA: 33

Kommentar: 16 lästa länder är lite bättre för mig än vanligt även om det kanske borde varit ännu fler med tanke på att jag läste ca 50 böcker fler än förra året och då landade i 12 lästa länder. Även om jag aktivt försöker välja böcker från andra länder än Storbritannien, Sverige och USA så hamnar jag ju där många gånger och det måste ju absolut inte vara fel, det finns mycket bra litteratur även här och det kan finnas böcker även från dessa länder som ger en vidare perspektiv. Nya länder blev Algeriet, Dominica, Iran, Kenya, Lettland, Rumänien, Ungern och Sudan.

Precis som Hanna på Feministbiblioteket lärde mig förra året bryter jag ut Sverige ur Europa eftersom jag läser så himla mycket svenskt. Storbritannien är dock hälften av resterande Europa så kanske skulle det också brytas ut men jag är i alla fall stolt över att jag läste tre stycken östeuropeiska böcker vilket är ett område jag varit riktig usel på att läsa ifrån tidigare.

Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog (måndagsmikron)

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, RecensionerLämna en kommentar

Varför läste jag den?
Jag läser gärna Khemiri och har gillat Ett öga rött och Pappaklausulen men tyckte så där om Allt jag inte minns. Den här fick jag gratis för ca nio år sedan.

Vad handlar den om?
En kille som blir hämtad av polisen anklagad för att ha anlagt en brand hemma hos sin flickvän men han tror att alltihop är en svensexa. På slutet kommer något jättesmart när Khemiri skriver att jaget egentligen är du och jag fattar absolut ingenting. 🙂

Vad tyckte jag?
Jag tycker om att läsa den men greppar i n t e slutet och jag har läst det flera gånger. Nä, nu känner jag mig så där ointellektuell igen. Och så funderar jag på om man har kvar sin lägenhet efter fyra år i fängelse? Betalar staten den? Hur länge då i så fall? Jag ser i alla fall fram emot att läsa era förklaringar av den här novellen så att jag slipper känna mig så pantad! Plus att alla gymnasieelever som kommer att  klicka sig hit i hopp om att kopiera min analys ska få lite lön för mödan.

Förlag: Novellix
Utläst: 27 december 2021
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Månadssummering december 2021

Den Av bokdivisioneni Planerat & Summerat2 kommentarer

Vad säger man? Ibland när jag får [idiotiska] idéer, tja, då går jag all in. Av denna anledning läste jag alltså 27 böcker i december. Var det kul? Nja, inte hela tiden. Det blev lite korvstoppning emellanåt. Jag är ändå en snabbläsare men det finns de bloggare/instagrammare som läser så mycket att de nästan snittar en bok om dagen eller i alla fall en varannan dag. De kanske inte gör så mycket annat än att läsa men det blir helt klart mycket läsning. Jag gillar att läsa, det gör jag, men vill också låta böcker sjunka in litegrann. Det erkänner jag att jag inte riktigt hann.

Jag lät också med flit bli att skriva recensioner för de sista isch 15 böckerna (för att hinna läsa) så det behöver jag inleda januari med. Nu har jag ju skrivit recensioner på åratal gamla böcker förr men man tappar ju en hel del av känslan och handlingen. Särskilt som jag läste flera liknande böcker (ex om feminisim och Lövestams grammatikböcker) vilka är lätta att blanda ihop.

Men är jag nöjd då? Oh boy, yes det är jag! Bakgrunden till mitt läsmål var ju att jag ville max ha 100 hyllvärmare 1 januari 2022 och nu lyckades jag med det. Jag skriver mer om mina utmaningar i början på januari.

I övrigt i december har det varit lugnt med enklare julfirande, en bokcirkel, två konserter och sex träningspass vilket inte låter som mycket att hjula i hänggran men det innebär en återgång till träningen för mig som jag länge längtat efter. Nu hoppas jag på att hålla mig frisk framöver så att jag kan köra på lite mer som vanligt. Den bristfälliga träningen har såklart genererat lästimmar så någon nytta gjorde den uteblivna träningen ändå.

Månadens bästa: Persepolis
Fantastiskt intressant, skrämmande men också humoristisk. Fint att läsa den strax efter Fjäril i koppel så jag fick fler berättelser om Iran på en gång.

Månadens roligaste: Alla Saras grammatikböcker
Trots flera års studier av fem olika språk så är det mycket saker jag inte fattar i de här böckerna men det gör bara att jag blir sugen på att plocka upp grammatikstudierna igen!

Månadens julmysigaste: Tolv hundar i juletid
Årets favorit och de charmiga hundarna gjorde definitivt sitt till. Extra kul att det fins fler böcker i serien!

Månadens knepigaste: Fallet Meursalt
Jag hängde inte riktigt med i alla svängar men kul att ha läst den ändå.

Månadens personlighet: Markus Torgeby
Vi är båda födda 1976 och vi ägnar oss båda åt löpning. Där slutar dock alla likheter mellan mig och denna skogsälskande eremitlevande löpartalang.

Månadens viktigaste: Berättelsen om Sverige och Var kommer du ifrån, egentligen?
Bägge var väldigt intressanta, nyttiga och välskrivna.

Lästa böcker december 2021:

  • Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh
  • Hunger och siden av Herta Müller
  • Allt jag önskar mig till jul av Joanna Bolouri
  • Fat Dance av Malin Eriksson Sjögärd
  • Girl in Translation av Jean Kwok
  • En familjemiddag av Kazuo Ishiguro
  • Krysantemum av John Steinbeck
  • Gjej av David Walliams 
  • Världens värsta moster av Lindsay J. Sedgwick
  • Fallet Meursault av Kamel Daoud
  • Där kräftorna sjunger av Delia Owens
  • Tolv hundar i juletid av Lizzie Shane
  • Stjärnor, systerskap och julens mirakel av Sarah Morgan
  • Brev till en bokhandel & Hertiginnan av Bloomsbury Street av Helene Hanff
  • Löparens hjärta av Markus Torgeby
  • Därför är jag inte feminist av Jessa Crispin
  • Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog av Jonas Hassen Khemiri
  • Lappin och Lapinova av Virginia Woolf
  • Persepolis av Marjane Satrapi
  • Ett nytt Atlantis av Ursula K. Le Guin
  • Jiroekonomi av Nina Åkestam
  • Grejen med substantiv och pronomen av Sara Lövestam
  • Grejen med ordföljd av Sara Lövestam
  • Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit
  • Berättelsen om Sverige av Patrik Lundberg
  • Var kommer du ifrån, egentligen? av Tnkvrt
  • Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik av Sara Lövestam

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 27
Svenska/engelska: 26 / 1
Fysisk bok/e-bok/ljudbok: 22 / 3 / 2

Skönlitteratur: 17
Barnböcker (0-12): 3
Ungdomsböcker (13+): 0
Fackböcker: 7

Ursprung

Hyllvärmare: 17
Bokhylleböcker: 2
Nyinkommet: 1
Rec.ex: 3
Biblioteksböcker: 0
Streamingböcker: 4
Radioföljetong: 0
Lånat: 0

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 25
Kvinnor/män/icke-binär: 17 / 8 / 0
Antal författare jag läste för första gången: 14

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel:

  • Afrika: 1
  • Asien: 2
  • Europa: 16
  • Nordamerika: 8
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 0

Antal böcker per land:

  • Algeriet: 1
  • Iran: 2
  • Irland: 1
  • Rumänien: 1
  • Storbritannien: 5
  • Sverige: 9
  • USA: 8

Ormen i Essex

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, Recensioner2 kommentarer

Ormen i Essex har jag varit nyfiken på ända sen den kom ut. Det kändes som att den hade allt jag gillade och dessutom ett läckert omslag.

Vi befinner oss i slutet av 1800-talet och den unga änkan Cora lämnar London sedan hennes vedervärdiga make gått bort för tidigt. Hon är äntligen fri och beger sig till landsbygden i Essex för att leta efter fossil och förhoppningsvis upptäcka ett sjöodjur som påstås härja i trakten. Hon lär känna bygdens präst William och tillsammans utforskar de bygden medan de lär känna varandra och bygger upp en djup men annorlunda vänskap.

Förutom Cora och William finns där många andra personer, hennes socialistiska hushållerska och dennes förmögne beundrare, en sällsynt vacker och sjuklig prästhustru samt en svartmuskig ful men skicklig läkare som är förtjust i Cora. Alla de här karaktärerna i boken känns lite platta. De hade passat i en filmatisering, ni vet ett brittiskt kostymdrama med förtjusande flickor. Eller, visst är doktorn känslosam så det förslår men jag vet inte, de når inte fram till mig. Dessutom känns det som historien går på tomgång ett tag i mitten och jag ökar på tempot i läsningen för att kunna bli klar och pricka av en hyllvärmare.

Cora är egentligen en spännande karaktär som trots att hon är rik gillar att flänga runt i skogen i herrkläder och studera vetenskapliga fenomen. Hon är normbrytande precis som Alma i Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter men Alma gör det bättre. Jag älskar också tidsepoken som boken utspelar sig i och boken tar upp viktiga samhällsfenomen som dåtidens förväntningar på kvinnors beteende och de fattiga arbetarklasskvarterern i London. Dessutom kryddat med lite mystik! Men boken hittar aldrig fram till mitt hjärta och jag bryr mig inte riktigt om hur det ska gå för någon tyvärr. Det här är en bok som inte kommer att få bo kvar hos mig utan istället förpassas till ett bokbytarskåp.

Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 28 november 2021
Mitt betyg: 3/5

Terapeuten

Den Av bokdivisioneni RecensionerLämna en kommentar

Den här valdes till novembers bok i bokcirkeln Veganbokprat. Jag röstade på en annan och hade kanske en lite negativ inställning till boken redan från start. 🙂

Terapeuten handlar om Alice som flyttar ihop med sin ganska nya pojkvän i ett grindsamhälle i London. Området är ganska exklusivt men han lyckas köpa huset lite billigare av en anledning som han inte berättar för Alice. När hon får reda på vad det är så blir hon rejält upprörd men samtidigt lite besatt av händelsen som möjliggjort köpet. Alice har hunnit skaffa vänner i bostadsområdet men börjar nu att misstro och misstänka dem en efter en.

Jag gissar att den här boken faller i genren psykologisk spänningslitteratur och det är en genre jag föredrar på film. Det är spännande emellanåt, det är det och jag messar uppdateringar om vem jag tror är skurken till en av cirkelvännerna som reda läst boken under den kväll jag läser den. För snabbläst är den definitivt men det är något med språket som stör mig. Ni vet det här med show don´t tell? Jag tror att den här boken är mer tell, no show.

Boken generellt känns lite ytlig och jag känner inte heller att jag kommer någon av karaktärerna särskilt nära och förutom det äldre paret Edward och Lorna så känns de flesta andra stöpta i samma mall. Snygga, framgångsrika och med stort inflytande över sina arbetstider. Allting går så lätt också; Alice flyttar in i området, ordnar coctailparty efter mindre än en vecka och är snart bästis med tjejgänget som bor där. Eller, helt bästis är hon väl inte för alla är inte lika positivt inställda till henne. Men vad vet jag, det kanske är skillnad på att bo i ett grindsamhälle och ett hyreshus som jag gör? Om du gillar genren kan du absolut ge boken en chans för den var definitivt spännande emellanåt och som sagt snabbläst.

Förlag: Jentas
Utläst: 20 november 2021
Mitt betyg: 3/5

Krysantemum (måndagsmikron)

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Varför läste jag den?
December har kommit att handla om att beta av så mycket som möjligt ur min egen hylla så därför blir det bl.a.ett novellrace. Det här är den sista novellen från asken Nobelnoveller nr 2 vilken jag fick i ett bokcirkeljulklappsbokbyte för några år sedan.

Vad handlar den om?
Elisa älskar och vårdar sina krysantemumodlingar på ranchen där hon bor med sin man. En dag kommer en man förbi i en gammal prärievagn och undrar om hon behöver hjälp med att laga grytor eller slipa saxar. När hon säger nej så frågar han om han kan få några krysantemumskott till en kvinna längre ner på vägen. Elisa säger ja och blir alldeles upprymd och fylld av livslust och något annat. En liten händelse senare på eftermiddagen släcker allt som en gång väcktes.

Vad tyckte jag?
Jag är inte riktigt säker på vad den här novellen faktiskt handlar om. Blir hon så glad för att någon visar intresse för hennes blommor? Blir hon tänd av det? Det står att ”bysten svällde passionerat” medan hon stod på knä i rabatten och grävde upp skott åt honom. Det kan ju tolkas lite hur som helst men när man är riktigt glad och uppspelt så andas man ju också sådär ytligt att ”bysten sväller”. Trots att jag inte riktigt förstår den så gillar jag den för jag tycker om Steinbecks sätt att skriva. Hans miljöbeskrivningar är så nätta och levandegör texten ut att bli det minsta långrandiga.

Förlag: Novellix
Utläst: 7 december 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Fallet Meursault

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, RecensionerLämna en kommentar

I mars köpte jag ett gäng böcker där jag fokuserade på antingen feminism eller böcker från länder jag ej tidigare läst. Algeriet hörde till den sistnämnda kategorin och Fallet Meursalt intresserade mig eftersom den relaterar till Främlingen vilken jag läst två gånger på svenska och en gång på franska. Eftersom jag dock har fiskpinneminne, trots tre omläsningar och en bokblogg, så märkte jag ändå under läsningen av Fallet Meursalt att jag inte mindes så många detaljer från Främlingen.

Meursalt är alltså mannen som sköt ”en arab” i Camus bok och den här bokens huvudperson är ingen mindre än Haroun, bror till just den skjutne araben som faktiskt hette Moussa. Harouns hela liv präglas av mordet på hans bror och den sorg han och mamman genomlider och sättet de så småningom försöker skipa rättvisa på.

Boken är ganska annorlunda skriven. Den är skriven i första person och Haroun vänder sig ofta med direkt tilltal till läsaren samtidigt som han slingrar sig igenom sitt livs berättelse och gång på gång återvänder till mordet på sin bror. Mordet har ju skett i verkligheten i den här berättelsen där även Camus bok har blivit utgiven fast då av Meursalt själv. Bitvis har jag lite svårt att hänga med i alla Harouns resonemang men det är ändå snyggt hur han berättar, förklarar och bemöter saker från Främlingen.

Det han framförallt gör att ge den ”okända araben” en identitet istället för att bara vara en sådan där arab/svart/kines/insert valfri ”exotisk” nationalitet på en karaktär i vilken bok/film som helst som behandlar alla icke-européer/nordamerikaner som identitetslösa bifigurer. Han snuddar också vid revolutionen där Algeriet frigjorde sig från Frankrike under 50-talet och det hade jag gärna läst mer om. Det står på baksidan att det går bra att läsa Fallet Meursalt fristående men jag tror definitivt att den är som allra mest intressant att läsa i relation till Främlingen.

Förlag: Bokförlaget Tranan
Utläst: 8 december 2021
Mitt betyg: 3/5